Till ordförande återvaldes departementschefer Tsauvon, till vice ordförande utsågs f. d. lands höfdingen S. W. Gynther samt till ledamot : förv altningsutskottet prof. J. Arrhenius. — ÅArbetsuppsägning. Från Falun skrifves i Dalpilen: Skräd-arbetarne vid härvarande grufva, hvilka uppgå till omkring 150 stycken, underrättades sednaste aflöningsdag derom att den arbetslön af 10 öre, som de hittills uppburit för hvarje kärra skrädd malm, hädanefter komme att nedsättas till 8 öre, af hvilken anledning de förklarade sig icke längre vilja med nämnde arbete fortfara. Vi känna icke de hittills ouppgifna skäl, som förmått styrelsen att vidtaga berörde åtgärd; men veta dock att densamma icke kan tilläggas något sådant motiv som att priserna på arbetarnes förnödenheter nu blifvit lägre än gillförene; hvarföre vi ock finna helt naturligt att arbetarne icke ingingo på den dem kategoriskt förelagda nedprutningen. De förklarade sig i stället, såsom sagdt, vilja upphöra med sitt arbete i bergslagets tjenst samt begärde sin orlofssedel. Och de fingo den också. Den var lika lydande för samtlige de hundrafemtio arbetarne, Damnförändringen naturligtvis undantagen; ordalydelsen är följande: Att N.N., som härstädes varit anställd såsom skräd-arbetare, är för uppstudsighet och oordientligt lefverne från sin tjenst skild, varder här med på hans egen begäran intygadt. Stora Kopparberget d. s 1866. B. v. Steyern.? Mycket vore att emot detta kuriösa dokument erinra; men vi vilja fatta oss kort. Af hvad hittills blifvit yttradt finner man att anledningen till arbetarnes skiljande från deras tjenst endast bestått uti en derom af dem sjelfva, och helt och hållet af fri vilja, gjord begäran; det bör derföre vara lätt för hvar och en att inse af hvad beskaffenhet det är, det påstående som säger att arbetarne blifvit skilde från sin plats, till följd af uppstudsighet och oordentligt lefverne. Svårt torde det blifva för vederbörande att försvara detta sitt handlingssätt, hvilket, synnerligast som det är riktadt mot barn och nglingar, i allt fall kommer att vittna om en, indrigast sagdt, högst egendomlig uppfattning af en husbondes — för att icke tala om den rättskaffna menniskans — skyldigheter, — Af Svenska Familjejournalen har femte häftet för i år utkommit, af följande innebåll: Historiska bilder XIX. En episod ur Grips: holms historia af Th. — August Sohlman (med porträtt) af —k. — Hur fjärilen får sin drägt (med illustration.) — Perlorna i munnen. — Ing. linga hög (med illustration) af Th. — Fredriksborg (med illustration). — Den bästa vägen. Saga af Richard Gustafsson. — Haschisch och dess verkningar. — Hafve:s polis (med illustration). — Penningby (med iliastration) af Th. — De gamla grekernas trädgårdar. — Det vulkaniska utbrottet vid ön Santorin (med illustration). — Bed, kämpa; vill! poem af E. S—dt. — Flhckan vid Alvastra, historisk novell af Wilhelmina. — Slutligen, poem af Lea. — Till jernvägarnes historia (med 2 illustrationer). — Montmorencifallet (med illustration). Fria konsternas akademi i Stockholm af Th. — Något om ormdyrkare (med illustration)i — Logogryf af Lea. — Char rader. — Uttydning af Charad och Rebus, — Väderleken och åvsväxten. Från Köping skrefs den 15:e: Med sistlidne söndag inträffade här å orten en omkastning i lerteken, så att den förra hettan och torkan, hvilkea med hvarje dag ökade landtmannens bekymmer för den växande grödan, afbröts af ett uppfriskande regn, hvilket under alla lagar i denna vecka förnyats, hvarigenom man ör hoppas, att, så uppvärmd jorden förut blifvit, vårsäd ocia gräsväxt skola inom kort få e helt annat och frodigare utseende och äfven rågarne, om äfven i allmänhet tunna, genom fulare ax lemma rikare skörd än man förut vågade hoppas. Första årets klöfvervallar och äfven hvetet )afva på de flesta ställen redan förut ett frodigt, och hoppgifvande utseende.