BLANDADE ÄMNEN. — En sömngångare. Ett sällsamt fall af somnambulism har förekommit i förra veckan i Devonport. Omkring kl. 2 på morgonen blei pigan i ett af en ganska aktningsvärd familj beodt hus väckt af bullret af porten åt gatan som igenstängdes ; som hon visste aw denna port hade blifvit ordentligt stängd och reglad om aftonen, blef hon rädd och trodde att tjufvar hade beredt sig inträde med tillhjelp af falska nycklar. Hov klädde sig och skyndade att väcka sin husbonde, för hvilken hon berättade tilltragelsen. Komna till porten upptäckte de att denna hade blifvit öppnad inifrån, emedan man hade dragit ifrån reglarne, och att synbarhgen någon hade lemnat huset. Herrn begaf sig då till det rum, som beboddes af hans sun, en ung man om 2 år, för att väcka honom, men upptäckte till sif öfverraskning att han icke fanns der, ehuru alla hans kläder lågo på en stol invid sängen. Temligen orolig lemnade fadren huset för att söka ta reda på sin son i grannskapet. Efter att ha genomvandrat en del at staden såg han plötsligen en ung man i nawutdrägt, som närmade sig honom, och igenkände till sin stora bestörtning att det var hans son som passerade utan att tilltala honom. Fadren följde honom och snart kom en man i motsatt riktning, hejdade sonen och väckte honom. Man kan föreställa sig förskräckelsen och förvåningen hos den unge mannen, som sålunda rycktes ur det somnambuliska tillstånd, hvari han befann sig. Man förde honom hem, och hemligheten blet förklarad. Såsom i alla fall af somnambulism h de drömmen haft ett mycket mäktigt motiv. Den unge mannen hade aitonen förut i den trakt, der han anträflades, förlorat en dyrbar ring, tillhörande hans far, och hade varit i hög rad ledsen deröfver. Han berättade, att han ade drömt att han sof, och uti denna visionära sömn inblandade sig en dröm, som för honom utvisade stälet, der ringen fanns. Han styrde sina steg åt denna trakt, då han vaknade i sin dröm, och återfann derstädes ringen. Det som är mest underbart är, att han hade den på fingret, då hans far och den andre förbigående personen anträffade honom. — Två stjernor på konstens himmel. Staden Antwerpen, som önskat bjuda kung Leopold II på en konsert första gången han efter sin tronbestigning besöker staden, har fallit. på den idn att vända sig till två parisiska virtuoser tör att höja intresset af sitt program. Dessa tvåartister äro Faure, den oj-mförlige sångaren, och mll Christin Nilsson, hvars röst synes ha upptagit Dantons valspråk: Djerfhet, djerfhet, och ännu mera djerfhet!? Kan ni gissa hvad barytonen och primadonnan ha begärt? MIl Nilsson 2500 francs, Faure 4000. Alltsammans för två sångbitar hvar. — Till det pris, hvaruti stjernorna sålunda stå, anmärker den franska tidning, ur hvilken vi hemtet denna notis, kan man icke förundra sig öfver att hr Leverrier afstått ifrån att uppsöka några sådana.