DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Efter godkännandet af statsutskottets memorial n:r 83 och återremitterandet af samma utskotts memorial n:r 84 samt godkännandet af bankoutskottets memorialer n:ris 24, 25 och 26 — alla med voteringspropositioner — föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 78 eller det s. K. Vägoch Valtenbyggnadsbetänkandet. I 14:e punkten föreslår utskottet ett anslag, af 150,000 rdr för väganläggning mellan sjön Bolmen och Wieslanda jernvägsstation inom Kronobergs län. Friherre af Ugglas ansåg att detta arbete tarfvade bättre utredning och yrkade afslag. Frih. Klinckowström instämde. För utskottets förslag yttrade sig grefve Posse, som ansåg att genom detta väganläggningsarbete stora fördelar skulle tillskyndas stambanan, samt hr Leyonancker. Genom anställd votering —43 röster mot 16 — afslogs utskottets förslag. I 15:de punkten tillstyrker utskottet ett anslag af 40,000 rdr utan återbetalningsskyldighet för omläggning af landsvägen mellan Serarp och Hvetlanda gästgifvaregårdar. För afslag yttrade sig frih. Klinckowström och grefve Posse. För bifall talade hrr v. Francken och Gegerfelt samt frih. Cederström. Med 30 röster mot 22 afslogs utskottets hemställan. I 25:te punkten tillstyrker utskottet, att återstående anslaget till fullbordande af kanalen mellan Hattefura och Stora Lee må bekommas under 1867 och att räntan å alla de af bolaget bekomna Jlånemedel skulle börja betalas från 1868. Grefve Sparre ville att räntan ej skulle börja betalas förr än 1869, emedan arbetet ej blefve färdigt förr än år 1868, troligen åtminstone. Grefve Posse och frih. Klinckowström ansågo, att då arbetet till största delen vore färdigt, bolaget också borde betala räntan från 1868, helst bolaget vid låneunderstödets erhål lande förespeglat att arbetet skulle vara färdigt redan 1867. Frih. af Uaglas ansåg billigt, att bolaget erhölle anstånd med räntans erläggande och föreslog den ändring i utskottets hemställan, att räntan skulle utgå året efter det då arbetet blefve färdigt, men sednast 1869. Frih. Cederström instämde. Genom anställd votering — 27 röster mot 2 — godkändes utskottets hemställan, . Frih. v. Schulzenheim föreslog, att bondeståndet skulle inbjudas biträda adelns beslut och afslå anslag till norra stambanan. Inbjudningen begärdes på bordet. Ståndet åtskildes kl. 4 3 och sammanträder åter i afton kl. 6. Presteståndet. Ekonomiutskottets memorial n:r 85, rörande frågan om ersättning åt militieboställshafvare för kronans räkning huggen ek; betänkandet n:r 86, afstyrkande skydd för industriel eganderätt; n:r 87, afstyrkande upprättande af nytt sammandrag af författningar, som årligen skola från predikstol uppläsas; biföllos utan diskussion. Derefter föredrogs ståndets enskilda utskotts lagafdelnings betänkande n:r 3 samt lag och ekonomiutskottets betänkande n:r 9, angående ändring i föreskrifterna angående uppläsning från predikstolen af författningar och kungörelser. Ståndet beslöt att ingå med en särskild skrifvelse till K. M:t, hvaruti, rörande officiella publikationer, beslöts på domprosten Sondns förslag anhälla att uppläsningen, då presten är hindrad att densamma verkställa, må få förrättas från gången af klockaren eller annan lämplig person; samt hvad angick enskilda tillkännagifvanden, deras publicerande måtte åläggas kommnnalstyrelsen, dock med föreskrift att det skall ske på ett sätt som icke störande ingriper i Gudstjenstens eller sabbatens helgd. Utskottsbetänkandet lades till handlingarne. Ytterligare biföllos utan diskussion statsutskottets mem. 83 och 84, med förslag till voteringspropositioner, samt 85, med inbjudning att antaga medståndens beslut om påbyggnad af rikets ständers hus, samt bankoutskottets mem. 24 och 25, med förslag till voteringspropositioner. Ekonomiutskottet hade i 2:dra punkten af sitt betänkande n:r 90, rörande ändringar i fattigvårdslagstiftningen, föreslagit att till K. M:t hemställa, huruvida ersättning af statsmedel må kunna tillerkännas kommuner, som få bekosta underhåll åt personer som under en följd af år varit från kommunen frånvarande. Härom uppstod en mycket långvarig diskussion, dervid prof. Ribbing, dr Petrelli och prosten Lindskog yrkade afslag, förnämligast på den grund att sådant underhåll skulle bli oproportionerligt dyrt om staten skulle betala det, hvaremot åtskilliga andra talare ifrade för kommunernas befrielse från detta onus, som staten lättare kunde bära. Genom votering bifölls den föreslagna skrifvelsen med 16 röster mot 10. Slutligen biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtande n:r 87, rörande förlängning af arbetstiden för uppmuddring af Ystads ham; n:r 88, ändring i arbetsplanen för sänkning af Solgen m, fl. svar i Jönköpings län; nr 55; afstyrkan