2 kanoner och 26 mans besättning. Dessförutan finnas 3 amirolskepp med 72 kanoner och 1140 man, som duck ej äro användbara för krigsändamål, samt 4 skolskepp med 1049 man. Hela italienska flottan räknar säledes 71 fartyg med 1197 kano 25,820 hästkrafter och 20,627 mans bes ning, hvartill komma 2 transporttartyg med 124 kanoner, 4390 häöstkraiter och 3320 mans besättning. Som man finner har den italienska flottan en otvetydig öfverlägsenhet öfver den österrikiska, särdeles hvad pensarfartyg vidkomma. De vigtigaste fästningar Sardinien hade före 1859 voro Genua, Alessandria och Cassale, hvaribland de två första voro ganska starka. BSedermera har man anlagt åtskilJiga befästade armåläger till samlingsplatser och reträttpunkter föritalienska armön. Tre af dessa bilda en grupp, nemligen dekrivg Piecenza, Pavia och Pizighettone. Detförstnämnda utgöres, utom sjeliva den gamla stadsbefästningen, af två rader detascherade verk, af hvilka den yttersta har en omfattning af 2 svenska mil, bestyckningen af 3 till 400 kanoner; besättningen uppskattas till 45,000 man, men lägret beräknas kunua rymma 60 till 80,000. De gamla stadsbefästningarne vid Pavia och Pizighettone äro omgifna af en rad detascheraide verk, hvilka å båda torde ba en längd af 13 mil. Vida större än dessa är emellertid rmelägret kring Bologna, som spärrar väsen öfver Apenninerna till Florens och för värvarande är halföns vigtigaste befästade vunkt; det har en omfatiniug af 3!a svenska mil samt utgöres af 26 verk på slätten tre linier samt 32 verk på alla beherrkande punkter i bergen; bestyckningen peräknas til! 500 kanoner samt besättningen ill 60,000 man, hvarförutan ett lika stort antal kan rymmas, skyddadt för bombarlering. Alla dessa läger äro dock mest vassagera eller halfpermanenta, d. v. s. betå hufvudsakligen ut jord och trä, men blott ill en ringa del af murverk. Iialiens öfriga sta punkter äro mestadels kusteller sjöästningar, hvaribland Ancona, Brindisi, Parento, Messina, Gaöta och framförallt den ya örlogshamnen vid BSpezzia äro de förämsta.