Article Image
expositionen komiwe att upptaga alla krafter. Dock ansågos de båda sakerna icke stå i det sammanhang med hvarandra, att det vore skäligt att, ifall en industriexposition efter två år icke kund? komma till stånd, derföre ännu vidare låta anstå med landtbruksmötet, utan uttalades den meniugen att i sädant fall landtbruksmötet i alla händelser år 1868 borge rum. vers UTRIKES FRANKRIKE. Den tillkännagifna stora debatten om ställ ningen i Europa egde rum i lagstiftande kåren den 3 dennes vid behandlingen af! lagförslaget om bemyndigande för re gen att inkalia 100,000 man ar 186 klass. Rouher uppträdde i regeringens namn och karakteriserade Frankrikes hälluiog och ställning med dessa tre satser: Fredlig politik, lojal neutralitet och fullkomlig handlingsfrihet. Han förklarade dessutora, att kejsarens regering förnyade gänger tillkä nagifvit för kabinettet i Florens, att om It lien anfölle Österrike, skulle Frarkrike låta det bära hela ansvaret för antallet. Slutli gen och efter det Thiers i ett tal yrkat, att ett energiskt veto skulle affärdas till Berlin och Florens, uppmanade statsministern kären att icke förlänga debatten, hvilken vore oläglig isynnerhet med anledning af en från Florens ingången officiel depesch med tillkännagifvande, att italienska regeringen förbinder sig att icke anfalla Österrike, Lag stiftande kären efterkom denna uppmaning, och lagförslaget antogs derefter med 245 röster mot 16. Korrespondenter från Paris berätta, att en främliogslegion för Italien der bildas, hvilken till en början skall bestå af två kompanier, hvardera å 200 å 300 man, samt att en af Garibaldis söner skall befinna sg i Paris, hvarifrån han ämnar begifva sig till London. Kejsaren, kejsarinnan och den lilla prinsen reste den 6 dennes till Auxerre, och åäterväntades till Paris följande dagen. ENGLAND. Gladstone agaf den 3 denaes i underhuset en redogörelse för Englands finansiella tillstånd, hvilken mottogs med liflig tillfredsställelse och bör befästa regeringens ställning emot torypartiet i reformfrågan. Han tillkännagaf, att statens inkomster det tförflutna året öfverstigit utgifterna med nåra l 2,000,000 pund sterling, samt att de beräknade inkomsterna och utgifterna för det löande året visa ett öfverskott å de förra af 1.350,000 pund sterling. På grund häraf föreslog han att begagna öiverskottet tillaf. betalning å nationalskulden, hvilken afbefalning, enligt ministerns beräkning, skulle år 1885 uppgå till icke mindre än 45,000,000 und sterling. P ITALIEN. I ett telegram från Genua skrifves följande: ?En allmän uppmaning till folkbeväpning och bildande af friskaror har nu utgått. Åldersklasserna från 1834 till och med 1810 äro inkallade till den 9 Maj, hvarigenom armen uppbringas till 400,000 man. Härvareade kofferdilartyg äro byrda till transport af trupper och krigsmateriel.? — Redan den 30 April hade en chifferdepesch . enländt från Florevs till Paris, så lydande: I morgon tvångskurs på statspapper. Konavgen utfärdar en uppmaning till krig och öfvertager ejelf kommandot. ltt italienskt ultimatum kan väntas. Geribaldi och Bixio värfva 20,000 frivilliga. Kamrarae ajourneras. Kriget är oundvikligt.? Alla underrättelser, som från Italien inträffa i Paris, yttrar Köln. Zeit., låta ytterst krigiska. I Florens och hela Italien betraktar man österrikarnes anfall såsom mycket nära före): stående, och om man finge tro tidningen Pays korrespondent i Florens, skulle kriget l om få dagar öppnas dermed att österrikarne öfverskrede Po. ?Af denna anledning?, fortfar korresp., kommer äfven hela det dispoI. nibla italienska artilleriet attföras till denna punkt, och österrikarne skola finna framför sig en stark armå under den populära general Cialdmi. Alla soldaterna och de bäda reserverna ha skyndat att ställa sig under 5 har försonat sig med fanorna. Garibalu: Då DES! st ministören och ställt siw värja och sitt inflytande till fäderneslande!s inst; hans trognaste officerare äro i Milanu eysselsata att organisera frikärer; 2800 frivu äro redan värfvade derstädes, i Neapel o cilien ha redan öfver 6000 låtit inskrifva sig och man har redan tvenne fulltaliga bataljoner under kända anförne. För öfrigt gör man sig icke några illusioner rörande de båda motståndarnes styrka: man vet att den unga, ännu obepröfvare italiesssa armån icke är i stånd att med fördel kämpa mot den österrikiska härens gamla taktik. Men ingen betviflar dock att en hel nations patriotism, isynnerhet i förening med de bundsförvandter man väntar sig, skall kunna spränga det utländska förtrycket.? I ett bref från Florens till Avenir National för den 1 dennes läses följande: ?Det är omöjligt att återgifva den förtjusning, med hvilken de deputerade mottogo det förslag, som för regeringen begär bemyn igande att vidtaga finansiella åtgärder. Vid detta tillfälle kunde man bilda sig ett omdöme om landets mening rörande sakernas närvarande ställning. Kl. 8 på aftonen sammanträdde kammaren åter, och samiliga i Florens närvarande deputerade gjorde det till en hederssak att bivista sessionen. Läktarne voro alldeles fullproppade med åhörare, och preussiska sändebudet och hela ambassadpersonalen sutto på diplomat-läktaren. Knappast hade hr Boggio uppläst förslaget, förr än hela kammaren, liksom drifven af en elektrisk stöt, reste sig upp i massa, föratt rösta för denna lag, som har blott en enda prragraf och lyder sålunda: ?För hela Julil. månad 1866 bemyndigas den kungliga rege-. ringen att anordna de för statens försvar nödiga utgifterna och på utomordentlig väg fylla statskassans behof, hvarvid såsom grundval bibebållas de skatter, som af parlamentet blifvit beslutna eller komme att beslutaås?. Omedelbart derefter skallade salen af högljudda bifallsrop, mellan hvilka Yran hörde ropen: Lefve konungen! Lefve stalien! Lefve Garibaldi!? Entusiasmen vänsade nästan till vansinne; seden tio år tillbaka bar jag öfvervarit parlamentssessionerna, Men aldrig sett en sådan förtjusning. Gårdagens session har försonat många fel, och patriotismens eld sammansmält alla åsigifves det i Italien icke mer än ter; I dag 4 ett parti, frihetens och enighetens, och huru stora anspråk regeringen än må komma att tälla på nationen, kan man redan nu förut-! se, alt ita skola med beredvillighet : och ifver a 2 till Milano RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN, Från Ekonomiutskottet. Ner 85. Memorial, i anledning af riksståndens 30T odat vid förehafvande af utskotts

9 maj 1866, sida 3

Thumbnail