hafva starka slagfärdiga armåer. Konskrip , Itionssystemet lemnar dem en snart sagd ; oättömlig tillgång på menniskor. Likväl hafve de på långt när ej råd att göra alla til soldater. Det antal sådana, som de mäktt underhålla, uttaga de vanligen genom lott ning. Då detta sätt att anskaffa soldater begag na8 i Frankrike och der kallas konskription samt detsamma för öfrigt är helt olika moi det sätt, hvarpå vår beväring utgår både till fredsöfning r och under krigstid, synes det vara ganska lämpligt att också gifva samma namn åt hvad krigsministern föreslagit, såsom varande bygdt på alldeles enahanda grunder som det franska anskaffningssättet. I Att få grund af undersökningar om ordens härledning vilja dekretera hvad de skola betyda tjenar till intet, sedan deras betydelse blifvit allmänt känd och erkänd. Månget latinskt och franskt ord begagnas hos oss i en helt annan betydelse än hos romare och fransmän, t. ex. konsul, portepå m, fl. Benämningen konskription hafva vi tagit från franskan, ej från latinet. Ett konskriptionssystem kan, utan att man använder tvång, ej införas i andra länder än der befolkningen i allmänhet står på en låg bildningsgrad. Så infördes det i de flesta kontinentens stater under eller straxt efter de stora krigen i början af århundradet, då folken voro utarmade och följaktligen försjunkna i råhet och okunnighet. Reaktionen frodades sämtidigt. Så har det i våra dagar utan särdeles motstånd kunnat strängt återupplifvas ilItalien, der på hvarje 1000-tal af invånare 900 ej kunna läsa. Kouaskriptionen innebär för det rättskänsliga menniskosinnet den förhatligaste orättvisa. Tänkom 0ss att, för vår krigsmakts underhäll under fred, vi behöfde upptaga en skatt af ett par millioner. Hvad skulle intrycket blifva i landet om, i stället för att denna skatt fördeltes lika på alla de skattdragande, det af statsmakterna dekreterades, att den till sitt fulla belopp skulle uttagas endast af den fattigaste fjerdedelen af nationen. Den af krigsministern föreslagna konskriptionen är förhatligare än hvad den är i de flesta andra länder, emedan, då enligt förslaget endast en fjerdedel uttages, känslan förallas likställighet derigecom mera säras än om en större del utginge: Om uttagning till krigstjenst på grund af lottning är — såsom man-viltåta påskina — mindre orättvis än hvarje acnat uttagningssätt, så är den likväl ett spel och således en-orättvisa, någonting i hög grad omoraliskt.. Att spela om dif och blod är ej rätt, äfven om de, hvilka det gäller, frivilligt derpå inginge; ännu mera upprörande blir det således att dertill tvinga mMenniskor. Föregifvandet att lottning är detsamma som att hänskjuta afgörandet till Gud eller försynen är en mycket farlig sats, emedan män derigenom neddrager det högsta väsendet i jemobredd med slumpen, och på sätt och vis upphöjer spelaren till helgon, Under krig inom egna landamären tvin2as man af krigsförhsllandena, d. v. s. af fienden, att becå våld och orättvisor mot egna medborgare, såeom att förstöra deras egendom, till försvaret uppbåda flera medbörgare inom krigsorten än i öfriga delar af landet o. s. v.z med ett ord man tvingas då att uppoffra en del för det helas räddning. OR Ott oe RR Ke Italien är ursäktligt för att det tagit sin! tillflykt till det orättvisa konskriptionssystemet, emedan det är sysselsatt ej att försvara, men att eröfra — sitt oberoende. Freden emellan detta land. och Österrike är i sjelfva verket endast ett stillestånd. De flesta andra kontinentala makternas. regeringar strälfva att ständigt hålla stora stridsfärdiga armåer, emedan de dels hafva rofgiriga atsigter mot hvarandra, dels äro hatade af egna undersåter. Några små fria stater hafva onödigtvis imiterat de storas krigsinrättningar, Napoleon I var anhängare at konskriptionssystemet, emedan hans politik liksom hans krigskonst gick ut på att anfalla. Na;ionalförsvaret synes han ej hafva begripit — förr än på S:t Helena. Ingen vill dock åerför förneka att han ju tillhörde de i Pkrigsyrket insigtsfulle. Hvad vårt nationalförsvar behöfver är en fullständig organisation för kriget. Förr än krigsstyrelsen visat sig mäktig att uppgöra on sådan, skall den ej hos nationen hafva någon auktoritet. Snarare skola dess åtgöranden af densamma mötas med misstroende. Af livad ofvan blifvit anfördt kan antasas, att nalionaljörsvaret, nödvändigt för en mindre stat, om den vill försvara sig mot en större, kan anses som konskriptionssystenets motsats, emedan detta sednare lägger ninder i vägen för ett ihärdigt försvar. Aldre militär. ST vs RR RR mm —f mm mm. VÄ