tillgång det medgifver. Frågan om framtida användandet af de i St. Kopparbergs län och Norrland belägna, staten tillhöriga skogar samt dispositionen af stubböresmedlen. Sammansatta statsoch ekonomiutskottet, sov, efter föregången remiss, i anledning af dels K. M:ts proposition och dels en i ämnet af Aug. Danielsson från Norrbottens län väckt motion, förehaft denna fråga till behandling, ; har sistlidne tisdag afgitvit sitt betänkande i ämnet. Sedan utskottet deruti redogjori för innehållet af berörda K. M:ts proposition samt hvad rikets ständer vid sistlidue riksdag i frågan yttrat, äfvensom för rikets ständers då aflåtna skritvelse, yttrar utskottet: Hvad dervid först beträffar K. M:ts förslag, för såvidt detsamma afser inskränkning i dispositionsrätten till den skog, som kan komma attj! tilldelas de nybyggen, hvilka hädanefter i Norr-. land och St. Kopparbergs län anläggas, eller till1: falla sådana äldre nybyggen, för hvilka föreskrif: ne odlingsoch byggnadsskyldigheter icke inom behörig tid blifvit i enlighet med gällande författningar verkställda; så synes utskottet, det för bedömande af behöfligheten och nyttan af de föreslagna åtgärderna vara nödigt att taga i betraktande ej blott den fördel, som jordens odlande och en vårdad skogshushållning för ett land medför, utan äfven den skada och de olycksbringande följder, som brist på skogar eller deras allt för långt sträckta afverkande eller missvårdande kan medföra, äfvensom huruvida man inom Sverge vid skogarnes begagnande tillvägagått på ett sält, som, fortsatt, skulle vara betryggande för deras framtida bestånd. Utskottet erkänner visserligen, att odling af jorden, uttorkning af kärrtrakter och skogars utuggning, der dessa tagit öfverhand, temporera klimatförhållandena och utöfva en välgörande verkan både iekonomiskt och industrielt hänseende; men dessa åtgärder kunna äfven, för långt sträckta, verka förstörande och medföra stora olyckor. Genom skogarnes afverkande minskas den fuktighet, som är nödig för källors och floders bildande och fortfarande. De äro till en stor del ett vilkor för regn i den trakt der de växa, och de äro således nödiga för ett lands fruktbarhet. De bibehålla under sommaren en för växtligheten i deras omgifningar nyttig fuktighet och svalka samt om vintern en del af den värme som de under sommaren insupit eller med andra ord, de motverka ytterligheterna af värme och köld. De skydda fälten och växterna derå för pinande vindar, som på större slätter starkare och hastigare än på mindre bortföra fuktigheten och de kolpartiklar, som äro nödvändiga för jordens fruktbarhet. Dessa förhållanden besannas ej blott af vetenskapen utan äfven af erfarenheten. Vill man kasta blicken öfver åtskilllga trakter af jorden, som antingen ständigt, så vidt man känner, varit skoglösa, eller som genom menniskors åtgärder, eller inträffade naturhändelser kommit i sådant skick, skall man finna dem bekräftade. Så t. ex. hafva på åtskilliga ställen i Italien, Spanien och Frankrike skogarnes utrotande verkat förstörande och, i stället för fruktbärande fält och kullar, finner man nu ofruktbara hedar eller kala klippor. Men vi hafva exempel närmare till hands. De så kallade Svälterna i Westergötland, de stora ödehedarne i vestra Småland med flera andrå ställen inom landet, som fordom varit skogrika och bördiga, äro ett talande bevis på det uppgifna förhållandet. Från många håll hatva försports klagomål öfver missvården af landets skogar samt deras alltför långt sträckta afverkande och förstörande, och Aerfaldiga framställningar hafva egt rum, om vidtagande af åtgärder till hämmande af en sådan skogsförödelse. Att dessa klagomål, dessa framställningar i allmänhet varit grundade och befogade kan icke sättas i tvifvel. Bevisen derför ligga för öppen dag för enhvar, som sjelf vill göra sig mödan att efterforska förhållandet. Det torde då vara högsta tid att man äfven i vårt land, likasom flerstädes utrikes, vidtager åtgärder, hvarigenom de återstående skogarne, åtminstone de, som staten eger, blifva vårdade och bibehållna för att sjelfva kunna bibehålla den fruktbarhet för landet, som under närvarande förhållanden är att påräkna. För de norra provinserna äro sådana åtgärder desto mera nödvändiga, som klimatet derstädes, redan förut hårdt och kallt, skulle genom dervarande skogars yt1 terligare alltför långt sträckta afverkning, blifva ännu hårdare, ännu kallare och motverka, om l. icke omöjliggöra, framstegen af en börjad oding. Norrland innehåller outtömliga tillgångar och kan lemna utrymme samt bergning at en befolkning långt större än hela Sverges nuvarande, allt . detta dock med ett oafvisligt vilkor, det nemligen att skogarne bevaras. Detta icke blott afi klimatiska, utan äfven af rent ekonomiska skäl. . Den norrländska trävaruhandeln utgör nu en afl Sverges rikaste inkomstkällor — en inkomstkälla, . som, rätt vårdad, aldrig bör kunna utsina — men som i annat fall snart nog torde upphöra, . till oberäknelig skada för fosterlandet samt till säker undergång för hela den befolkning, som j: nu korttänkt söker genom ohejdad skogsafverk. ning bereda sig en ögonblicklig vinst på tramtidens bekostnad. Efter utskottets på ofvan anförda omständigheter grundade omdöme, äro de af K. M:t föreslagna åtgärder de under närvarande förhållanden lämpligaste, för att vinna det dermed åsyftade ändamålet. Väl skulle derigenom uppkom l. ma ett nytt slag af hemman, hvilkas egare icke hade samma oinskränkta rätt till den derå växande skog, som öfriga sjelfständiga hemman i riket, men dermed förnärmas dock ingen rätt, ty l de skogsmarker, som hädanefter åt nybyggare upplåtas, äro för närvarande statens egendom, för hvars afstående staten eger föreskrifva de vilkor, som kunna finnas för statens väl nödiga. . Med afseende härå och då utskottet föreställer sig, att, i afseende å de syner, som, enligt hvad : föreslaget blifvit, böra föregå tillåtelse till upp-! odling af skogsmark, föreskrifter komma att medI: delas, hvarigenom desamma blifva verkställda! RA 0 j tycktes tänka på t än Cyn-: ger, som ej tycktes tänka på annat än Cyn