såsom lön åt chefen för den inom ecklesiastikdepartementet inrättade byrå för ärenden rörande folkundervisningen samt 1800 rdr för ett tjenstebiträde inom samma byrå, bestämdes att å extra stat uppföras; och detta emedan man ansåg att, sedan frågan om undervisningsverket i sin helhet hunnit afgöras, dessa tjenster torde blifva öfverflödiga, alldenstund handläggningen af alla ärenden i fråga om undervisningen då torde komma att inom endast en byrå bestridas. Bondeståndet. Föredragningen af det s. k. tullbetänkandet fortsattes och afslöts. I detta plenum börjades med artikeln salt. Hvad utskottet såväl rörande denna som följande artiklar föreslagit, blef af ståndet godkändt. I slutet af afdelningen om varuinförseln hade utskottet hemställt, att hvad i öfrigt angående införseltariffen blifvit yrkadt och föreslaget måtte lemnas utan afseende. Denna del af utskottets förslag återremitterades, efter votering med 58 nej mot 29 ja. Utskottets förslag såväl om varuutförseln som taxe-underrättelserna biföllos. Sista punkten, hvari utskottet hemställer att den af ständerna nu beslutade tulltaxa jemte underrättelser måtte till K. M:t i underdånighet öfverlemnas, för att utfärdas, de sednare såvidt de vinna K. M:ts nådiga stadfästelse, föranledde en långt utdragen diskussion. Carl And. Larsson ansåg denna punkt utgöra ett försök att slå regeringen på fingrarne?. Den vore till stor del föranledd af franska traktaten, ty de med denna traktat missnöjda önska nu att vinna hvad de icke kunde vinna då. ?Om bondeståndet nu nappade på denna krok, skulle ståndet uppenbarligen löpa andras ärenden. Att gå tillbaka till 1812 och derifrån vilja härleda ständernas rätt att bestämma tulltaxan, vore att gå kräftgången, och bondeståndet har städse förut aktat sig för att gå baklänges, utan tvärtom gått framåt på de liberala reformernas bana. Det vore dessutom mindre passande af rikets ständer, som sjelfva ansett sig inkompetenta att föra landets talan, att nu, då riksdagen inom kort är afdankad, börja sysselsätta sig med en grundlagstolkning, som af dess konstitutionsutskott blifvit afgjord i motsatt syfte till utskottets nu framlagda förslag. För att lättast komma ifrån frågan samt förlika begge partierna, föreslog talaren punktens antagande, med inskjutande af orden ?i grundlagsenlig ordning? mellan orden ?att? och ?utfärdas samt borttagande af den slutmening, som börjar med orden ?de sednare såvidt. Svante Bergström ansåg de i förslaget framställda ordalag endast vara ett upprepande af hved ständerna förut åtgjordt och yrkace bifall. Jonas Andersson. Frågan har varit underkastad konstitutionsutskottet, och detta har ogillat sådana ordalag som de ifrågavarande. et vore nu mindre passande för ståndet att bidraga till ett beslut, som strider både emot gammal praxis samt konstitutionsutskottets åsigt. Rosenberg. Om det varit fråga om en ny grundlagsparagraf i detta ämne, skulle talaren icke ett ögonblick tvekat att yrka bifall; men då detta ej är händelsen, utan frågan endast gäller tolkning af redan befintlig lag, kan talaren ej annat än yrka afslag. ?I utskottets förslag låge en synnerlig lust att reta?, och då nu i 50 år så praktiserats att regeringen eger rätt att nedsätta tullar, vore det den sista ståndsriksdagen föga värdigt att nu framkomma med dylika uttryck. För afslag talade vidare Sven Nilsson, Lönnberg, Mats Persson, O. B. Olsson, Lundahl, P. Nilsson i Espö samt Ola Jönsson. Deremot biträddes förslaget af Carl Ifvarsson, Medin, Jan Andersson, Nils Pettersson, Lars Ers: son m. fl. tlörnfeldt antog C. A.. Larssons redaktionsförändring. Sedan diskussionen förklarats afslutad begärdes votering, dervid till ja-proposition antogs bifall till utskottets förslag. . Till kontraproposition antogs, efter votering med 57 ja mot 32 nej, den af C. A. Larsson föreslagna redaktionsförändring. I hufyvyudvoteringen segrade utskottets förslag med 51 ja mot 38 nej. En mängd ledamöter reserverade sig mot detta ståndets beslut. Af statsutskottets aftstyrkande utlåtande n:r67, i anledning af motioner om åstadkommande och användande af svensk jernvägsmateriel, blef 1:sta punkten bifallen. 2:dra punkten lades till handlingarne. Jan Andersson, Sv. Bergström och Östman ville hafva utlåtandet lagdt till handlin-. fame; Svensen, C. Ifvarsson och Hägermark yrade bifall. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets hufvudsakligen tillstyrkande betänkande n:r 4,ianledning af motioner om förändradt röstberäkningssätt vid prestval äfvensom vid tillsättningen af folkskollärare, orgelnist och klockare, bifölls. Ekonomiutskottets afstyrkande betänkande n:r 80, i anledning af motioner angående ändringar i k. förordningen af den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om landsting. Anders Pehrsson från Kristianstads län, Sven Hansson, Svensen, Jonas Andersson, August Andersson m. fl. yrkade återremiss. 1:sta och 7:de punkterna återremitterades; de öfriga biföllos. Ständet åtskildes kl. !(23 e. m.