Bondeståndet. (Kl. 6 e. m.) Föredragningen af: bevillningsutskottets betänkande rörande tullbevillningen fortsattes. Johan Bergström yrkade afsla;j utskottets hemställan att artikeln kött skulle åsättas tull af 1 rdr pr centner. Nils Pettersson försvarade utskottets åtgörande. Båda talarne äberopade hufvudsakligen samma skäl för sina åsigter, som de framställt, då fråga var om att sätta tull å fläsk. Genom votering segrade utskottets förslag med 50 ja mot 2 nej. Artiklarne ost, smör och ister belades äfven med de af utskottet föreslagna tullsatser. Den sistnämnda artikeln dock först efter af Sven Nilsson begärd votering, sedan denne talare först hemställt till den del af ståndet. som hade makten i händerna, huruvida man icke borde unna de fattiga att steka sina potäter i ister, då man af alla krafter sökt och äfven lycka:s göra det omöjligt för dem att köpa fläsk. ils Pettersson förmenade att den som icke hade råd att köpa fläsk, hade troligen ej heller råd att använda ister i sin matlagning. Tullen antogs med 51 ja mot 31 nej. Utskottets förslag angående tullsatser å hvete och råg samt tullfrihet för öfriga sädesslag, föranledde äfven diskussion, dervid dock samma skäl anfördes af anhängarne till skyddstullar för åkerbruket samt af deras motståndare, som under förmiddagens plenum. Jöns Andersson, C. Sköldberg m. fl. yrkade tullfrihet å omalen spanmål, men biföllo tullsatserna å mjöl. O. B. Olsson, Carlsson, Hörnfeldt, Östman, Rosenberg, O. Nilsson, Svensen, Engman, A. Danielsson, C. Gustafsson m. fl. förordade tullfrihet å såväl malen som omalen spanmål. Sv. Bergström trodde att tull å spanmål skulle verka derhän att svenska spanmålshandlande komme att fylla sina behofver inom landet. Nils Pettersson följde utskottets förslag att lägga tull å såväl malen som omalen hvete och råg samt gryn alla slag. Votering anställdes först angående omalen hvete och råg?, dervid utskottsförslaget föll med 50 nej mot 36 ja, hvadan alltså dessa artiklar förklarades fria jrån tull. I afseende å artiklarne ?mjöl af hvete och råg samt gryn alla slag, segrade deremot utskottets förslag med 47 ja mot 40 nej. Utgången af denna sednare votering väckte stort missnöje, synnerligen bland de norrländska provinsernas representanter. Jemte det de beklagade att ståndet genom detta beslut höjt priserna för den fattige å lifvets oundgängJigaste behof, ansågo de sig böra mot beslutet nedlägga sin protest. Genom 51 röster mot 33 blef äfven tull lagd å trädgårdsbönor. Skyddstull å humle förordades af Lars Ersson från Södermanland, Nils Pettersson och Medin. Rosenberg instämde häruti, men endast på den grund att denna artikel icke kan anses nödvändig för lifvets behof. I fall så varit händelsen förklarade talaren att han bestämdt skulle begtridt att någon tull densamma åsattes. Jonas Andersson yrkade frihet från tull ä denna artikel, anseende den ej kunna blifva föremål för någon vigtig landtbruksnäring. Utskottets förslag bifölls med 59 ja mot 2 nej. I fråga om artikeln lin yrkade Sven Nilsson, Lundahl, Jonas Andersson, Rosenberg och C. A. Larsson afslag å den föreslagna tullsatsen, dervid anförande att en tull af 1 öre pr hvarken blefve någon statsinkomst eller lemnade något skydd för den inhemska linodlingen, samt att det vore ståndet ovärdigt att å så nödvändiga kläder, som linnepersedlar, lägga tull, helst då bomullen nu stode i så högt pris att den fattige icke hade råd att fylla sitt Dehot af denna artikel, Utskottets förslag förordades af Eric Ersson, Medin, Svante Bergström och Per Ericsson från Gefleborgs län, och deras mening vann äfven i voteringen en öfvervigt af 50 ja mot 31 nej. Utskottets förslag att sätta tull å marinmetall mötte motstånd af Sven Nilsson, som genom upp lästa intyg från kompetenta personer ådagalade att Skultuna bruks tillverkningar af nämnde vara äro odugliga och icke alls förmå skydda fartygen samt att skeppsredare derför måste låta sina skepp gå till England att der förhydas, rama följden blir att landet går förlustigt all i detta afseende uppkommande arbetsförtjenst. Mats Persson, Medin, Rosenterg och Johan Bergström yrkade äfven tullfrihet å denna vara. Jan Andersson ansåg att denna metall införskrifves och användes till en mängd andra ändamål än skeppsförhydning samt yrkade tull å densamma. Utskottets hemställan att denna metall skulle draga en tull af 1 rdr pr ecentner, äfvensom att 5 rdr pr centnrer skulle åsättas andra slag oarbetade metaller, latun och trådband derunder inbegripna, blef af ståndet afslagen. . I afseende å öfriga nu ej omnämnda artiklar antogs utskottets förslag, och föredragningen afslutades med artikeln porslin. Ståndet åtskildes kl. !2 10 e, m