att efter eget godtfinnande handskas? med tull: taxan, icke wille veta af ?den der klämmen?, samt att de af olika åsigter deremot skulle godkänna densamma. Talaren som ansåg svenska folkets nuvarande representanter liksom äflas om att öka regeringens andel i lagstiftningen och minska sin egen, undrade huru ett dylikt försök skulle ansetts, om det företagits under en mindre folkkär regering än den vi ha den lyckan att nu ega. Om man alltid kunde vara tillförsäkrad en god och rättvis konung, omgifven af iktningsvärda rådgifvare, så kunde måhända ett så att säga enväldigt styrelsesätt vara det bästa; men, ovissa härom, måste vi stifta lagar, som j blott passa för det närvarande utan jemväl r framtiden. Påståendet att bevillninsutskottet sökt ingripa ati konstitutionsutskottets funktioner vure endast ett tomt prat, och bevillningsutskottet lika väl som öfriga utskott och enskilda representanter måste ega rätt att efter sin uppfattning tolka sundlagen; och hvad konstitutionsutskottet förlarar vore alldeles icke lag, ty det gäller enlast för en riksdag och när 1iiksdagstrumpeten juder försvinner , konstitutionsutskottets hela makt och herrlighet. Det dugde således. icke att för framtida fall åberopa eller tala om innevarande riksdags konstitutionsutskott såsom någon grundlagens högsta väktare. Sannerligen — så slöt talaren — man må väl förundra sig öfver, huru saker och ting kunna vridas för att pasta i stycke med hvad man vill förfäkta. Yrade alltså bifall. Genom votering afslogs dock atskottets förslag med 39 röster mot 9. Statsutskottets utlåtande n:r67, afstyrkande bifall ill väckta motioner rörande användningen af nhemsk materiel, föranledde äfven diskussion, det hrr Björkman, Heykensköld m. fl. ansågo let med statens fördelar öfverensstämma att lenna materiel inom Sverge förfärdigades, alllenstund, om derigenom äfven någon förlust i början möjligen skulle staten tillskyndas, densamma fullt ersattes genom svenska jernets bättre beskaffenhet än det engelska, samt att staen borde på allt sätt befordra vår jernindustri. Utskottets utredning vore ej nog klar i många lelar; och yrkade dessa talare återremiss. Hrr Bager, Muren och Hierta yrkade deremot bifall, örmenande att, alldenstund upplyst vore att ernvägsmateriel varit beställd vid inländska verkstäder, men densamma befunnits för ändamålet oduglig, samt staten utan tvifvel i mån af 1tvecklingen af vår svenska jernindustri komme utt förse sina jernvägar med svensk materiel, hade man ej skäl att i något hänseende klandra jernvägsstyrelsen, lika litet som påståendet om frågans bristande utredning vore befogadt. Ej heller borde man rimligtvis kunna begära uppoffring af staten för botande af brukspatronernas jernfeber. Betänkandet bifölls genom 24 röster mot 21, som yrkat återremiss.