HUATUlqu I INUTSUU TI NOTTAVplUR UC lufe beck. UTRIHEHS TYSKLAND. I Berlin ha i dessa dagar, såsom vi redan rämnt, rykten varit iomlopp om hr Bismarcks förest e afeång, och såsom hans efterträdare h an talus om hertigen al Ujest, furste af Hohenlohen—9Oehringen, hvilken enligt Köln. Zeitupgs utsago är en konservativ med en mycket liten dosis liberalism, Härpå grundades genust nya förhoppningar om fredens upprätthällande. Men sedan Preussen den 15 dennes aflätit ett vägrande svar på österrikiska depeechen af den 7:de, mäste mau emellertid antaga att detta rykte varit fullkom Till stöd derför har man e annat att anföra än att he är Ujest haft en mycket långvarig p audiens hos konung Wilhelm. BSamtidigt gick dessutom ett motsatt rykte, nemligen aw hr Bismarck ämnade göra sig et med en delafsina kongeervativa kolleger; emedan de hyste betänkligheter rörande hans förslog ett tyckt arlament, och i förening med geveral Roor ilda ett pytt kabinett af liberala elementer. — Hertigen af Ujest är en av Preussens slörste egendomsegare, ledamot af herrehu set, och har för sin hertigtitel alt täcka den nuvarande konungen, som genom en kabinettsorder af 1861 upphöjde hans besittningar i öfre Schlesien till hertigdöme. Han är för öfrigt generallöjtnent i preussiska armån och anses för en något mindre bestämd motståndare till det liberala partiet än grefve Bismarck. Svaret på den österrikiska depeschen af den 7 dennes lärer, enligt hvad nägra teleprammer gifva vid handen, gå ut på att reussen håller fast vid öfverenskommelsen i Gastein och vägrar att demobilisera innan de österrikiska rustningarne kontramanderas. Skälet, hvarför det dröjde så länge med svaret, anses vara att söka dels i ministerpresidentens sjukdom, dels i Baierns försök att åstadkomma en försoning mellan de båda stormakterna; och det antages att dermed kuprat komma att dröja ännu längre, om ej från Wien utgått en uppfordran om skyndsamt afgifvande af svar, ätöljdt af en hotelse att i motsatt fall låta rustningarne fortgå. På eit annat ställe heter det också att dröjsmålet icke beroit så mycket på en afsigtlig ohöflighet som på konungens önskan att derförinnen mottsga ett meddelande från kejsaren af Ryssland. Det bref general Richter nyligen öfverlemnade från kejsar Alexander, besvarades genast af konungen, som Jär önskat få sitt bref besvaradt innan han afgaf någon förklaring i Wien. Seden vågra dacar tillbaka talas i Kassel mycket om underhandlingar rörande kurfurstens tronsafsägelse, men man känner ingenting närmare derom. DONAUFURSTENDÖMENA. Alltsedan furst Kusas fördrifvande lärer tillståndet inom furstendömena varit ganska oroande och provisoriska regeringen skall endast med svårighet förmått vidmakthålla lugn och ordning under de agitationer, som isynnerhet från rysk sie blitvit satta i gång för att framkalla en afgörande demoncstra tion från befolkningens sida. Då Pariserkonferensen icke kunde uppnå något resultat, har regeringen förmodligen, misströstande om att kunna bibehålla lugnet, sökt en utväg dertill genom att föreslå prins Karl af Hohenzollern till regent, ehuru man ännu icke vet om han är villig att antaga tillbudet, eli-r om det gillas af stormakterna. Möjligen är det detta förslag som gifvit anledning till de blodiga uppträden i Jassy, hvarom telegrammerna talat, och hvarvid erkebiskopen blifvit sårad och häktad, emedan han anses ha stått i spetsen för rörelsen i ryska partiets intresse, som önskar furstendömenas åtskiljande, Att dylika händelser lätt kunna medföra ev väpnad inblandning från Rysslands eller Turkiets sida är alldeles påtagligt. Emellertid heter det att furstevalet skulle börja den 14:de och troddes kunna vara fullbordadt inom hela landet till den 20 dennes. NORD-AMERIKA. Den 3 dennes, årsdagen af unionstruppernas intåg i Richmond, blef inbörde-krigets slut ändtligen officielt förkunnadt; förklaringen är isynnerhet derför vigtig, emedan den till negrernas skydd bestämda byrån skall från denna tidpunkt fortsätta sin verksamhet ännu ett år. Presidentens proklamation lyder som följer: Emedan Förenta Staternas president vid olika tider under åren 1861 och 1862 förklarade vissa stater vara i uppror, och kongressen under Juli månad 1861 fattade beslut, som förklarade att krig fördes ensamt för upprätthållande af konstitutionens supremati och för att bevara unionen oförkränkt, och att kriget skulle upphöra, så snart detta mål ernåtts; N emedan intet organiseradt eller beväpnadt motstånd mot förbundets zuktoritet existerar i dessa stater, och dervarande, förbundets eller staternas; civila myndigheter kunna gifva lagarne gällande kraft derinom, och folket är lojalt sinnadt och på lagstiftningens väg antingen redan genomfört eller kommer att genomföra ett rättstillstånd, hvilket motsvarar den förändrade sakernas ställning, som härflyter ur slafveriets upphäfvande; emedan det, i betraktande af förut nämnda premisser, är amerikanska folkets tydliga beslut att ingen stat kan af egen vilja utträda ur unionen och att derför hvarje stat borde qvarblifva och utgöra en integrerande del af Förenta Staterna; . emedan folket i sagda upproriska stater å förut nämdt sätt fifvit tillfredsställande bevis pi underr detta suveräna och vigtiga beslut