siggå just på det sätt som Pvännen af bergshandteringen? längre fram uti artikeln an. tyder, nemligen att de vid bergsskolan möta hbergsingeniörerna och deltaga uti kursen till dn omfattning, som de hvar för sig hinna med. Skilnaden från den gamla bergsundervis. ningen blefve nu följaktligen den, att uti alla ämnen, som höra till undervisningen, hvilken nu endast har att göra med sådana, som stå uti oskiljsktigt samband med bergshandteringen, genomgås bestämda kurser och öfningar, uti hvilka med de ordinarie eleverna hållas noggranna repetioner och examina. Exira eleverna kunna naturligen ej draga så stor nytta deraf, som de andra, men då nu uteslutande bergsämnen beröras vid undervisningen, komma de dock alltid att hafva mera nytta af en sådan knrs än som förr varit händelsen vid den hittills varande undervisningen. En fördel uppstår derjemte att ej de elever, som ega större förkunskaper, genom de mindre kunnige hindras från att draga all möjlig fördel af sin kurs på samma gång, som äfven de sednare uti detta afseende endast äro begränsade genom egen flit och egen uppfattningsförmåga. Mot den åsigten att staten ensamt bör ordna och bekosta alla för en fullständig bergsundervisning nöd ga utgifter har jag ingenting att invända, samt anser staten uti sådant fall vara uti sin fulla rätt attindraga det till jernkontoret lemnade förlagslånet. Det hulvudsakliga och det enda maktpåliggande härvid är att undervisningen blir ordnad så, att deraf kan härledas den verkliga bergsmannabildning, som man nu är i trängande behof af. Att på kostnaden ej får göras afseende? från statens sida, låter nog säga sig och för min del skulle jag ej anse de pengar illa använda, som nedlades på ett så i framtiden räntebärande företag, som att bereda en möjlighet för personer, som sysselsätta sig med en af våra vigtigaste industrigrenar, att kunna göra detta under de längt gynnsammare förhållanden, som blefve en följd af spridningen utaf fullständigare och mera lefvande insigter, än som hittills kunnat erhållas; tvärtom tror jag att fäderneslandet deraf skulle skörda fördelar iullt motsvarande de gjorda uppoffringarne äfven om dessa voro ganska ansenliga; men å andra gidan anser jag bättre att begära endast hvad som man med billighet kan fordra och hvad som oundgängligen behöfves för ett lämpligt ordnande af undervisningen. I öfrigt hänvisande till den flera gånger berörda artikeln uti Aftonbladet för den 13 dennes, hvars sakuppgifter icke genom ar. tikeln uti Dagligt Allehanda blifvit i ringaste mån rubbade, vågar jag derföre på de skäl, som der finnas anförda, förorda: att rikets ständer utan ytterligare upp skof afgöra den förevarande frågan och dervid, med afslag af statsutskottets hemstäl. lan, bifalla K. M:ts nåd. proposition om bergsundervisningens förflyttande ti.l Stock holm, såsom den enda plats der undervis ninvgen med rimliga kostnader kan ordnas ä sådant sätt, tt densamma kan blifva i stånd att hos oss verksamt bidraga till bergs handteriogens upplyftande och verkliga ut veckling till något bättre. Stockholm den 17 April 1866. En vän af god bergsundervisning.