I tare tillfälle att komma i beröring med id kare af jernindustrien än uti Stockholm, til r hvilket ställe bergsidkare från alla delar aj a I landet tidt och ofta inträffa. Detta visas. bland annat, deraf att flera personer, som uteslutande sysselsätta sig med utförande aj uppdrag i afseende på bergshandteringen, ha valt Stockholm till sin boplats, just för lättheten att här komma uti beröring med bruksidkare. 3:0) I afseende på verkstäder har man ofta anselt Stockholm vanlottadt, åtminstone på sådana, som ega samband med jern a industrien, och prof. Bagge säger i sitt ut-låtande: Tankar rörande beskaffenheten af tlett bergsundervisningsverk i Sverge, att uti 1 I Stockholm befintliga verkstäder ?endast stå -luti ett alltför aflägset sammanhang med den ; egentliga jernhandteringen, för att tillfället -till deras besökande skulle kunna gälla annorlunda än som ett högst underordnadt I skäl, och att hvilken bergslagsort som helst har verkstäder och tillställningar att visa, som vida närmare ingripa uti jernhandteI ringens intresse?. ;) För min del vågar jag dock hysa en motsatt åsigt och skall söka mnotivera denna. ).De verkstäder, som finnas ir i Stockholm, läro gjuterier och mekaniska -erkstäder samt l åtskilliga verkstäder för jernoch metallarbeten. Vid dessa finnas, utom egentliga verkstadsmaskiner för bearbetning af jern, ånghammare af olika konstruktioner, ånpgmaskiner och årgpannor, väll-ugnar, puddelugnar, flammoch kupol-ugnar samt smältugnar för metall, koppar m. m. af flera slag samt derjemte äfven valsverk m. m. Sannt är visserligen, att dylika tillställningar som de ofvannämnde hittills varit främmande för undervisningen vid bergsskolan, men så bör och kan ej förhållandet få blifva för framtiden. Det är nog att beklaga att ett sådant förhållande hittills egt rum. Jag bar redan förut ordat om vigten af att arbetsmaskinerna med afseende på deras konstruktion och verksamhet skola utgöra föremål för undervisningen vid bergsskolan. Men dervid bör man ej blott afse sådana maskiner, som förekomma vid stångjernssmide, utan äfven arbetsmaskiner, som användas vid jernförädling i allmänhet. Puddling och vällning samt garfning af jern och bruk af ånghammare kunna derjemte ej gerna stå uti ett aflägset samband med jern handteringen. Det stir derjemte uti ganska nära samband med jernhandteringen att tillverka jern, som för mekoniska ändamål är användbart, och för detta ändamål torde vara nödigt att veta huru sådant jern bör vara beskaffadt. Kännedomen om vid jernförädlipgen använda arbetsmaskiner står derjemte uti nära samband med kännedomen om maskiner, som ku na användas för profning på mekar äg ar jern och stäl, i afseende på dess användbarket för olika ändamål, till följd af olika bå sgrad och till följd af olika bered: ing Huru stål af olika hårdhetsgrader förhåller sig i afseende på härdning och bärdningevs inflytande på stålets användbarhet för olika ändamål, äro äfven saker, som siå i samband med jernindustrien och som stå i nära förbindelse med den jernoch stälförbrukning, hvarpå man här har tillfälle art serätt mänga prof. mat HH ad Kan det finnas något rimligt skäl för att icke en person, som skall praktiskt ingripa uti jernbandteringen, bör, under det han utbildas för detta kall, lära känna de ma skiner, med hvilka han uti det praktiska kommer att hafva befattning, samt göra sig förtrogen med den verkliga naturen och beskaffeuhbeten af det arbetsmaterial, som han har att utbringa ej blott-från det ursprungliga råämnet, malmen, utan äfven sedan giva en i mer eller miadre grad törädlad lorm. Jag tror icke att eå är händelsen, och i sådant fall äro ej de verkstäder, som finnas uti Stockholm, af så ringa betydelse. Särskildt är omsmältningen af tackjern för gjutning och beskaffenheten af härför användt tackjern en fråga, som förtjenar uppmärksamhet. Problemet att här i Sverge tillverka lämpligt, starkt och lätt flytande gjuttackjern är för vår jernhandtering af ganska stor vigt. Med det sagda anser jag mig ha tillräckligt ådagalagt, att de verkstäder, som finnas uti Stockholm, äro för bergsundervisningen, hvars hufvudsak jernhandteringen är, af stor vigt och stå i närmaste sammanhang med lifsfrågan för vår jeraindustri, nemligen åstadkommandet af en verklig jernförädling. Om uppmärksamheten vid bergsundervisningen varit tillförene hos oss uii tillräcklig mån riktad häråt, är jag öfvertygad om utt vi ej nu, uti denna stund,-skulle i det närmaste vara i saknad af verkstäder för tillverkning af jernvägsmater:el, oberäknadt mycket annat. Hvad Falun angår så finnas der inga verkstäder för jernförädling, Vid Korsnäs en half mil pr jernväg från Falun finnes visserligen en masugn, men denna uppväger för ingen del de fördelar, som Stockholm har att erbjuda. Att en mängd jernverk finnas : å större eller mindre afstånd från Gefle Falu jernväg, gör icke Falun mera lämpligt såsom plats för bergsskolan, alldenstund man icke kan få tillträde vid någon af dessa verkstäder för att der genomgå de praktiska öfningarne. Beträffande de praktiska öfningarne, så har nemligen (efter hvad en insändare uti Dagligt Allehanda säger) ?både nu och för länge sedan den stigande svårigheten att få tillträde till privata verkstäder blifvit på ett öfvertygande sätt vitsordad och är för sakkunnige lätt förklarlig.? Denna uppgift är fullkomligt riktig och stämmer öfverens med verkiiga förhållandet. Smideskurserna hafva sålunda under de sednare åren måst försiggå än vid Dalfors (12 mil ån Falun), vid Söderfors (cirka 17 mil än Falun) samt till och med vid Finspong (öfver 30 mil från Falun) till följd derat, att någon närmare plats ej kunnat erhållas. Detta är visserligen för undervisningen ef ringa betydenhet, emedan några mils längre eller kortare resa dervid gör ingenting, men deraf bevisas dock fullkomligt ait Falun ej har nägot företräde framför snart sagdt hvarje annan plats, som besitter nåsorlunda goda kommunikationer. För att göra undervisningen vid bergsskoa