Angåendo ordnandet af bergsundervisningen inom Sverge. Då denna fråga, som inom få dagar torde förekomma till afgörande hos rikets ständer, är för jernindustrien af den aldra största vigt, är det gifvet att hvarje person, som hait att något närmare sysselsätta sig med jernhandteringen, skall vara på det högsta intresserad uti att frågans lösning blir sådan, att en verklig förbättring kan i bergsundervisningen derigenom åstadkommas. — Detta är äfven orsaken till att undertecknad öuskar få uttala sig angående denna sak, och detta i väsentlig mån äfven derföre att hen anser det lända till stor skada för jernhandteringen, om frågan än ytterligare skulle undanskjutas. Då frågan varit före vid riksdagarne alltsedan 1860 och derjemte varit föremål för utrednit gar och yttranden af såväl myndigheter som enskilda personer, så borde det väl falla sig naturligt att frågen nu skulle vara tillräckligt utredd. Så synes deremot icke vara händelsen, att döma af statsutskottets yttrande om frågan vid innevarande riksdag, då detsamma föreslagit, att rikets ständer skulle anhålla, ?det Kongl. Maj:t behagade låta utreda, huru undervisningsväsendet i bergshandteringen bör för framtiden ordnas och hvilka kostnader dermed må va:a förenade samt hvilken bergverke-ort må för läroverket befinnas lämpligast, äfvensom att derom till riksdagen aflåta nådig proposition.? Uti denna utskottets hemställan beröras hufvudpunkterna af frågan, nemligen angående ordnandet af undervisningsväsendet och om dermed förenade kostnader samt om platsen eller läget för läroverket — det är följaktligen angående dessa saker som utredning tarfvas och öfver hvilken jag derföre vill i korthet yttra mig. Hvad beträffar ordnandet af undervisningsväsendet med afseende på bergshandteringen, så synas först och främst alla vara ense derom, att den undervisning, som nu meddelas uti bergsskolan, är i flera fall otillrecklig. Orsaken härtill är dock icke klar för alla och följaktligen torde det vara skäl att derom nämna några ord. Många synas tro, att det hufvudsakligaste felet ligger uti att tiden för de praktiska öfningarne är för knappt tilltagen och att sysselsättnimgen med murmästeri och smide är alltför otillräcklig. Ehuru äfven härutinnan undervisningen bör göras mera fullständig, så är dock detta ingalunda något hufvudsskligt fel vid den nuvarande bergsskole-undervisningen. Hufvudorsaken till de dåliga resultat som bergs-undervisningen lemnar härleder sig deremot derifrån, att elever som inkomma till bergsskolan i allmänhet sakna nödiga förkunskaper, samt att det iallmänhet verit praxis att eleverna under kursen ej äro underkastade några examina eller någon koutroll med afseende på deras verksamhet. Detta är isynnerhet i afseende på bergsmekaniken al menligt inflytande, då läraren härigenom hindras ifrån att genomgå några ordentliga kurser, utan måste lemna åt eleverna aut efter hand skaffa sig nödiga kunskaper och i öfrigt sysselsätta sig med sådana saker som för tillfället kunna fatla hvar och en på läppen. Vid ordnandet af ett nytt undervisningsverk vore det följantligen oundgängligen nädvändigt att bestämma, det eleverna vid inträdet böra besitta ett visst mått minimikunskaper, nemligen så mycket, som är nödigt för att med fördel kunna tillgodogöra sig den der meddelade undervis ingen. För hvar och en, som i öfrigt sökt att göra sig reda för fordringarne på bergsunde. visningen, torde det äfven falla sig tydligt, att denns undervisning uteslutande bör hafva att syssla med sådane ämnen som ingå uti och ega tillämpning vid bergshandteringen, och attalla ämnen, som ej stå uti direkt samband dermed och uti hvilka undervisning meddelas på andra ställen, böra från berörde undervisning afskiljas. Bergsskolan bör följaktligen blifva en fackskola, eller en tillämpningssköla uteslutande för bergshandteringen. För den skull delar jag de åsigter som prof. E. uti ett utlåtande af den 14 Juli 1862 sid. 24 uttalat i afseende på de ämnen som böra vara absolverade af inträdessökande till bergsskolan, och anser derföre att endast följande läroämnen böra återstå för den egentliga bergsskole-kursen, nemligen: g Metallurgisk kemi och allmän metallurgi Jefnets metallurgi masmästert och smide jemte jernoch stälförädling i allmänhet och manufaktur, jernprofniag. . Mineralogi, geologi, grufbrytning och grufbyggnader,