N UTRIKES. FRANKRIKE. Konferensens rörande Donaufurstendömena sista sammankomst tyckes ha haft ett helt och. hållet negativt resultat. Indep. belges korrespondent i Paris försäkrar till och med, att den. ajournerat sig på obestämd tid. Man antager orsaken till detta beslut vara den provisoriska regeringens i Bucharest hållning och anspråk, ty hennes sednaste handlingar tyckas af de fullmäktige betraktas såsom ett intrång i de garanterande makternas rättigheter. Det är likväl lika möjligt, att de olika åsigterna hos makterna i afseende å furstendömenas blifvande öde är den egentliga anledningen dertill. Af utländska korrespondenser såväl som af de europeiska regeringarnes otficiella tidningar finner man nemligen, att man är långt ifrån enig i hufvudfrägan: de båda provinsernas förening eller åtskiljande. Tidningen La France yrkar på förening; Ryssland har redan genom Journal de S:t Petersbourg gifvit tillkänna sin åsigt om saken; det påstår, att den moldauiska befolkningen önskar skilsmessa, och att orsaken, hvarföre denna önskan icke på ett mera märkbart sätt gifvit sig uttryck, är, att den provisoriska regeringen i Bucharest förhindrar allt fritt uttalande af denna mening. Ryssland fordrar derföre, att befolkningarne skola direkt höras och att konferensen skall göra afseende på deris mening. TYSKLAND. Af gårdagstelegrammerna veta vi att Österrikes sista not redan skall ha blifvit besvarad, men på ett mindre tillfredsställande sätt än man väntat. Köln. Ztg förklarar, att deri eftertryckligt hänvisas på Österrikes rustningar, hvilka redan af lokala skäl icke kunna vara framkallade af judekravallerna ; icke heller kunde Österrike anse sig hotadt, emedan det eljest, enligt sin egen förklaring, skulle åberopat förbundsaktens 11:te artikel. Preussens militära ätgärder äro uteslutande framkallade af Österrikes hotande hållning, hvilken ensamt skapat den spända situationen. Preussen tillbakavisar beskyllningen att ha velat störa freden och förklarar sig icke ämna anfalla Österrike. Konungens personligt vänskapliga tänkesätt mot kejsaren rubbas ej af den politiska ställningen. . Emellertid synes af både preussiska och österrikiska tidningar att Preussens rustningar drifvas med betydligt större ifver och eftertryck än Österrikes. Från Breslau berättas att orderna. om ivkallande af manskap till artilleriet i Schlesien blifvit verkställda med största stränghet, och att mar redan inkallat andra uppbådet. En del af artilleriet inqvarteras på landet, och kom