Article Image
rekrytbildningen, så att när de sammandro808 till beväringsmötet de genast vore färiga att öfva bataljonsexercis, tiraljering och fälttjenst samt samverka med mera öfvade trupper. En stor del af indelta armens befäl och underbefäl har nu största delen af året ingen tjensgtöring och det skulle utan tvifvel för de flesta yngre af dem vara välkommet att sålunda få en för deras yrkesutbildning nyttig sysselsättning. När insändaren helt summariskt förklarar, att lottdragning i och för påläggande af militärförpligtelse ?begagnas i alla länder?, så förbiser han något väl mycket det verkliga förhållandet. Visserligen har ett antal stater adopterat den franska militärdespotismens uppfinning att förskaffa sig mobila anfallsarmer genom konskription med lottning, men detta system har aldrig vunnit insteg t. ex. i de stater, der den personliga friheten hålles mest i helgd, såsom i England, Schweiz och Nord-Amerika, och skall det med Guds hjelp aldrig heller i det fria Sverge. Detta system lutar för öfrigt mångenstädes till sitt förfall. Italiens regering skall utan tvifvel snart se sig nödsakad att uppfylla sitt för längesedan gifna löfte om den förhatliga konskriptionens afskaffande. I Spanien pågår emot densamma en storartad agitation. Hela det progressistiska partiet och deribland åtskilliga af armens berömdaste generaler fordra afskaffandet af den blodskatt, som uteslutande drabbar de fattigaste klasserna?, införandet af en värfvad stam och en dertill sig anslutande allmän folkbeväpning. Föröfrigt må man väl erinra en sak: i de länder, der konskription medelst lottning är införd, her folket ingen annan stående arm att underhålla. Hos oss har deremot Sverges jordbrukande befolkniog, just för att slippa ifrån en sådan konskription, påtagit sig hela den tunga, som ligger i indelningsverket. I det kontrakt som härom 1682 upprättades emellan kronan och allmogen gjordes af den sednare följande förbehåll: ?Varandes deremot, så länge detta utlofvade af oss försvarligen presteras, Vi, våre barn och folk, som till gårdarnes kultur och bruk samt ersättande af Manskapets afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifning och alle dess trängande besvär, ehvad namn de hälst hafva kunde, såsom ock fördubblingar och våldsamma värfningar nu och till kommande tider alldeles qvitte och befriade.? Det föraktliga yttrandet om Spaniens guerillor under Napoleons tid har icke stöd af historien, som vittnar, att det var just de, som sedan Spaniens reguliera armå lidit nederlag och lätt blifvit krossad, gjorde att Napoleon aldrig åck fast fot i Spanien. Hade der funnits ena verkligt ordnad folkbeväpning, så skulle de fremmande förtryckarne långt förr och ganska fnllstländigt blifvit tillbakavisade med blodiga pavnor. Mycket skulle vara att säga härom; men vi torde blott behöfva erinra om ett faktum från den allra nyaste tiden: den roll, som konung Ferdinand den andres tvångsutskrifna, utan tvifvel mycket väl exercerade och inpryglade trupper spelade gent emot Garibaldis guerillor. Hvad Schweiz avgår, så grundar det sitt sjelfbestånd såsom tri stat, icke på en tom neutralitetsförklaring, vtan på sin väl ordnade och storartade folkbeväpning. Neutralitetsförklaringen torde i sjelfva verket för Schweiz innebära ett ännu ringare skydd än November-traktaten är för oss. Åtminstone har det visat sig, att två stormakter, hvar efter annan, varit färdiga att vilja öfverfalla Schweiz, utan att dervid bry sig mer om traktaterna och andra makters protester, än när de nyligen båda tillsammans öfverföllo det lilla Danmark. När Österrike med anledning af Ticino-tvisten och Preussen för Neufchatels skull villeanrycka emot Schweiz, så bragtes de icke till att afstå derifrån af någonting annat, än det att Schweiz i en hast företedde bilden af ett piggsvin, som det icke var trefligt att komma nära, att hela dess stridbara befolkning stod färdig att taga emot hvarje objuden gäst. Hvad angår den satsen, att de penningar som nu användas på beväringen, bortkastas till föga gagn, så är det ett påstående som tarfvar någon bevisning; men framför allt förtjenade det undersökas, huruvida man icke med dessa kostnader kunde uträtta långt mera, om man blott hade god vilja i det hänseendet, om man icke vid beväringens öfningar utginge från den fördomen att de icke kunde anses såsom krigare, utan utgjorde endast ett förargligt ?pähäng?. Den framskridna tiden nödgar oss att här afbryta. Vi skola dock oförtöfvadt återkomma till ett skärskådande af åtskilliga andra märkliga satser och påståenden, som i den insända artikeln förekomma. ieemmmm—towetm

10 april 1866, sida 2

Thumbnail