SOV AvT, UNUGI HVUARUES PpLrODIA GCHHU Ila snart förekommer, skola -deråt egna all d klokhet, omsigt och oväld, som frågans dju betydelse kräfver, samt dervid veta att f göra sig från allt inflytande af det missnöj som en eller annan olika bedömd åtgärd r hafva framkallat. — Lifsmedelstullarne. Rörande detta ) riksdagen snart till afgörande förekomman; ärende yttrar Norrlands-Posten: ?Såsom man funnit af tidningsreferat från bevillningsutskottet, har man der bö jat frångå den bana af friare tullagförfat ningsåsigter, som hittills en längre tid följt i det man der föreslagit dels införseltull en mängd lifsförnödenhetsartiklar, som fört varit tullfria, dels förhöjning i tullen på ar dra. Huru man ou kommit på denna vi föregående riksjagar såsom sbsurd ansedd tanke, som, rätt betraktad, alldeles icke ka komma att gagna jordbruksintresset, frå hvilket till och med allvarliga proteste gjorts deremot, utan tvärtom skadar des under de friare åsigterna raskt fortgåend utveckling, under det att åtgärden gansk mycket skulle skada alla andra industriell företag genom lifsmedlens artificiella fördy rande för allt hvad arbete heter, — huri man nu kommit på denna tavke, söga vi kan endast förklaras genom någon slag koalition mellan jordbruksintresset och fa briksintresset, hvilket sednare otvifvelaktig kommer alt å sin sida yrka på förmånen a tullförhöjningar för artiklar, som konkurrer: med dess tillverkningar. Genom det at man sålunda tager med ena handen hvac man ger med den andra är man åter inne på den gamla, redan för längesedan såson förkastlig utdömda banan, som visade så föga glägjande resultater för landets indu stri, att denna i sin utveckling stod allde les stilla tills deonaturliga banden blefvc lossade, då utvecklingen åter först tog fart. Vi hafva hört, att ätven så kallade frihundelsvänner finnas, hvilka vilja försvara förslaget om sådana tullafgifter dermed, att man vil anse dem icke såsom skyddstull, utan såsom finanstull, eller afgifter endast för att derigenom indirekt öka statens inkomster, för att ej göra dem driekta bevillningsbeskattningen så betungande. För svenska folket är det dock i det hela taget temligen likgiltigt om medlen, genom hvilka man släpphändt vill befrämja ex öfverflödig och skadlig statslyx, antingen oförmärkt emygas ur dess fickor eller rent ut pålöggas det att betala; vi anse det sednare till och med vara ett vida ärligare spel; men alldeles förkastligt synes det oss dock vara att på detta sätt söka åtkomma medel till stats öfverflöd geno ett sätt som med lika tyngd och i lika mått drabbar den fattige, som har litet eller intet att t-ga utaf, som den rike, af hvars öfverflöd den indirekta påla-. gan utgör en knappt märkbar del, t. ex., såsom vi en gång förut anfört, om ett lis pund rågmjöl genom den föreslagna tullsatsen fördyras med 10 öre, eller den för alla lika oumbärliga artikeln salt fördyras flera öre pr kubikfot. Äfven i denna fråga lära nog kommittenterna skola med uppmärksamhet följa sina ombud och hålla dem räkning för deras göranden och låtanden.? —— — Opinionsyttring. Boktryckaren Arv. Gumeelius i Örebro hade för någon tid sedan hos stadens fullmäktige väckt förshg om förändrivg af det nuvarande omröstningssättet vid stadsfullmäktigvalen til en tregradig röstskala för att förekomma den större förmögenhetens alltför stora öfvervigt. Förslaget blef dock förkastadt. Med anledning häraf ha 127 af stadens valmän till hr Gumeelius afgifvit följande adress: Till hr Arvid Gumelius. Oaktadt utgången af frågan om tregradig skalas införande vid stadsfullmäktigval härstädes, till följd af fullmäktiges pluralitet, utfallit emot lertalet af samhällets valmäns lifliga önskan, och derigenom verkligen ökat den misstämning nom samhället, hvilken: alltsedan första stadsullmäktigvalet förefunnits och uppenbarligen eger sin rot i röstningssättet, Yäfva valmännen indock förenat sig om uppfyllandet af en för lem kär pligt, i det att de offentligen uttrycka in tillfredsställelse deröfver, att åtminstone en af samhällets fullmäktige icke skytt att, enligt lertalets af valmännens åsigt om det rätta, bekämpa penningens och förmögenhetens obilliga sfvermakt. Det är af sådan anledning, som unlertecknade, på detta sätt, förklara sig vilja till ulla delar instämma uti och gilla innehållet af åväl hr Gumeelii motion i frågan, som hans, tilll: tärvarande. valmän AON igegpna förklaring deritinnan. Örebro i April 1866, ; — — Flottan. Uppå derom gjord ansökan ! var premierlöjtnanten vid flottan, E. Nordenalk,hvilken åtnjuter 3 års tjenstledighet för jenstgöring i storbritanniska örlogsflottan och edan undfått resestipendium för 2 år, under den 0 sistlidne Mars tilldelats resestipendium för tterligare 1 år, att med 100 genom förväaltringens af sjötrendena försorg utbetalas af 5:te mfvudtitelns allmänna besparingar, under de ilkor k. brefvet under den 24 Aug. 1864 för yftning af tredje årets resestipendium bestämNer. — — Ezpositionstidningen. At denna tidning, vars profnummer vi förut anmält, har n:r 1utkommit. Det innehåller en ledande artikel kalad: Konsten, använd 1 yrkena; vidare officiella randlingar och uppgifter till belysande af expo-! itionsfrågans uppkomst och utveckling hos Svenka slöjdföreningen ; Expositionskrönika; Teknika och andra notiser m. m. j —A l — Qvinlig telegrafist. Efter aflagda exa-l1 mina i telegrafi AR di näska språk, har mll: Fredrique Wickenberg erhållit vederbörande inendents tillåtelse att såsom elev öfva sig å Söl-!, :esborgs station. i; 4 j f ——— — Upsala universitet. Till docent i matenatik har kanslern den 4 demies förordnat filos. andidaten N. A. Johansson, stockholmare. — Skaraboras läns enskilda bank hade sin