aa SE SATSAR Ser Raa EEE NANA BER RISE SEED BUS FÅ ur linfriandet af obligationerna som räntecor 0: ponerna får verkställas i svenskt mynt at riksgäldskontoret och landtränterierna, ula enågon den ringaste kostnad för staten i forr en jaf ränteförlust eller kursskilnad. ol Då G. H. T. särskildt framhåller 186 ålärs inhemska amorteringslån såeom mindr . fördelaktigt än 1860 års utländska amorte je ) ringslån, så, ehuru detta sistnämnda viss ricke var ogynnsamt, är detminstsagdt tvif a, velaktigt, huruvida ej 1861 års inhemsk: låa var ännu fördelaktigare. Väl skilje: . sig kapital-rabatten med 3 procent, mer je deremöt har riksgäldskontoret att hvarje at halfår vidkännas dels 2 procents provisior st Jå beloppet af inlösta obligationer och cou: ;I poner, dels ränteförlust genom åliggandet tlatt aflemua liqvid, 14 dägar före förfallotid och dels kursförlust vid inköp af de utländska vexlar som skola öfversändas till långif! . Från alla dessa utgifter är iksgä tor med ende på det inhemeles befriadt, och uu n väser j delen för riksgäldskontoret, att det inhem -ska lånet amörteras genom uppköp af obligationer så länge sådant kan ske under pari, då deremot det utländska lånet skall amorteras medelst obligationernas infriande al pari, d. v. s. med hela nominalbeloppet. Nu är det väl bekant att af just dessa inhemska obligationer har blifvit såldt till iga förrn N riksgäldskontoret erhållit. Denna väsentliga skilnad emellan de två amoteringslånen kan ej på förhand beräknas men bör i hvarje fall uppskattäs motsvara minst 2 å 3 procents kapital-rabatt, och vi äro således öfvertygade om att hvarje opartisk bedömare af dessa förhållanden skall medgifva att 1861 ärs inhemska amorteringslån var för riksgäldskontoret fördelaktigare än 1860 års utländska. Skulle vi nu fullfölja våra jemförelser emellan de inhemska och de utländska lånen, så komma Vi till det som hrr fullmäktige i riksgäldskontoret försmådde och hvarom anbud gjordes af. Stockholms enskilda bank i slutet af år 1863, hvilket enligt revisorernas berättelse innehöll: att då, i anseende till den dåvarande mindre fördelaktiga penningställningen, det torde inträffa, att något för landet förmånligt lånanbud å de ifrågaställde 35 millionerna icke erhölles, banken ville erbjuda minst fem högst sex millioner riksdaler mot i öfrigt enahanda vilkor, som stadgades i 1861 års lånkontrakt (4Ye procents obligationer till 91 en endast med den skilnad, att banen åtog sig att hafva levererat beloppet inom 6 månader från den dag fullmäktige tillkännagåfvo, att obligationerna för lånet funnos i riksgäldskontoret att tillgå; hvarjemte banker, under tillkännagifvande, att att konkurrera med långifvare, hvilka möjligen vore i tillfälle att-göra hela lånet till föremål för sin uppmärksamhet, förklarade, att anbudet vore för banken förbindande under 8 dagar samt att, om det ledde till afslutande af kontrakt, banken ville bemöda sig att gå i författning om ytterligare medels anskaffande?. Detta anbud förkastades, och hrr fullmäktige lysnade icke ens till komminister Beckmans särskilda mening att ett kontraförslag med anledning af det ifrågavarande lånanbudet borde till enskilda banken framställas?, Hade detta lånanbud antagits så hade ingen behöft gräma sig deröfver att låntransaktionen tillskyndat långifvaren någon vinst, ty kort derefter utbröt danska kriget och hvilket menligt inflyande detta utöfvåde på alla svenska obligationer är allmänt bekant. Den hos fullmäktiges dåvarande majoritet rådande obenägenhel möt inhemska län var dock -hufvudorsaken till afslaget, ty intet af de motiver fullmäktige låtit till sitt protokoll anteckna, såsom att Pkontoret för närvarande icke behöfde någon annan förstärkning i sina kontanta tillgångar än som i förväntade inkomster vore alt påräkna och det ur flera synpunkter ansågs betänkligt att i särskilda län fördela lånsumman?, kan af någon godkännas. Man upptager icke amorteringslån med afseende på I össalillgängen för dagen, och det inses nog att om en del af Jånet kunnåt mot inhemska obligationer erhållas, så torde mindre svårigheter hafva mött att på utländsk marknad erhålla återstoden. Det utländska lån som närmast derpå af full mäktige alslöts var det s. k. engelska och belöpte sig till 8,750,000 rdr eller 3,750,000 rdr mera än det ifrågasatta inhemska. Obligationerna voro å båda lånen förskrifna med 4!2 procents ränta och för det inhemska hade riksgäldskontoret erhållit 91 proc; men för det utländska erhöll kontoret knappt 89 proc. För iafriandet af obligationer och couponer af det ifrågasatta inhemska lånet hade kontoret icke drabbats af någon utgift, hvaremot för samma bestyr med det utländska måste för hvarje halfår upptagas i räkningen provisionsatgift och kursskilnad. Slutligen hade troligen n större del af det inhemska länet kunnat infrias under pari, hvaremot det utländska lånet alltid, såsom stäldt på utlottning, måste al pari infrias. Med de exempel för ögonen, som vi nu tagit oss friheten framlägga och som redan förut äro temligen allmänt bekanta, torde G. HT. finna att vårt yttrande, det rikegälskontorets fullmäktige ådagalagt en . ögonen fallande obenägenhet mot inhemska lån, visserligen icke vara för strängt. G. H. T. torde jemväl inse, att vi icke appträdt till fördel för skandinaviska kredit-aktiebolaget; men om vi skulle göra denna särskilda transaktion till föremål för granskning, så skulle vi inyalunda kiandra den kontrahenten, som lyckats, utan snarare den som misslyckats. Fullmäktige i rikegäldskontoret hafva sig svenska statskreditens vårdande anförtrodd, och det sätt på hvilket de handhafva detta uppdrag inverkar väsentligen på svenska krediten i allmänhet, hvadan ett otfentligt bedömande af deras tillvägagående icke detta erbjudande icke blifvit framstäldt för 90 procents kurs öch således under hvad TA rr nd bör anses otillständigt.