f) (paupers) och de icke bofasta. Om dess I sistnämnda påstod Bright icke utan skä ilatt de genom sin nedtryckta ställning i sta sIten tyvärr voro alltför mycket utsatta fö bestickningens sämsta inflytanden. Ma tl kunde icke utan fara skänka dem valrätts hedern förr, än man ryckt dem ur dera förfärliga armod och öfvergifvenhet, hvil ket i alla händelser är regeringens och lag -stiftningens pligt att göra. 10 pund ster I lings ränteqvalifikationen på landet innefat Itade väl de små krämarne och handtver I karne, men beröfvade daglönarn. och års ;I tjenarne rösträtt. Denna sistnämnda klass? .så rättfärdigade Bright denna sin af del Jallmänna rösträttens vänner häftigt angripn I föreskrift, ?saknar ännu all politisk bild ning och sträfvan. Den läser inga tidnin gar, tager icke den ringaste andliga del rörelsen inom staten, och att gifva densam ma rösträtt vore ingenting annat än at ytterligare föröka mängden af motståndare mot en fri statsutveckling.? Utom genom census för rösträtten sökt Bright uppvå sitt ändamål genom att ut stryka små köpingar ur listan på de val berättigade, genom proportionsvis större re: presentation för de för liberalism kända stä derna och genom förändrad ?gruppering ai siffrorna?, hvarom detaljer här ej kunna anföras. Det var naturligt, att John Bright skulle bli utsatt för häftiga anfall isynnerhet från två sidor för sin ofvanantydda reformplan. Tories förevitade Bright, att han ville skaps ett underhus med öfvervägande representeripg af manufakturintressena; de radikala whigs deremot, hvilka försvarade den allmänna rösträtlen, kallade hans bill principlös och honom sjelf inkonseqvent. Men tories beskyllning är alldeles orättvis. Så mycket är väl sannt, och Bright dolde detta aldrig och ingenstädes, att han ville inskränka den jordegande adelns otillbörliga öfvervigt. Men man måste taga sig till vara för viltfarelsen att identifiera den jordegande adelns aristokratiska intresse med ?landtintresset?. Ordet ?landt? har i England beträffande valrätten en helt annan betydelse än t. ex. i Sverge, Frankrike eller Nordamerika; ty det finnes der endast i ganska få grefskap fria småegendomar, hvilka man deremot i ofvannämnda länder och annorstädes fioner i stor mängd. De engelska bönderna (peasants) äro i sjelfva verket sällan något mera än årstjenare eller daglönare. Men dessutom hade tories bestämdt orätt, då de förkastade Brights lagförslag, derföre att: han helt och hållet ensidigt skulle gynna manufakturk!asserna, ty först och främst tilldelade han icke bott det industriella borgerskapet, utan äfven de arbetande klasserna i städerna i allmänhet rösträtt, och för det andra inneslöto och innesluta änvu städerna i sig icke allenast en manufåkturoch arbetarebefolkning, utan äfven alla andra näringsgrenar, och således den mest bildade delen af medborgarne. Det sanna är derföre, att Bright icke gynnade manulakturintresset mot landtintresset, utan stadselementet mot det jordaristokratiska. ( Forts.)