kunde vara skäl att lemna detta verk fri disposition at alla dess inkomster, sådant dock tilläfventyrs icke nu kunde vara oundgängligen nödvändigt. Då det äfven syntes vara tid att icke längre i afseende på detta verk lemna den grundsats å sido, som uti 64 och 65 S regeringsformen uttalades, att rikets ständer borde pröfva alla de behof, hvartill statsmedel finge användas, yrkade talaren återremiss, på det utskottet måtte komma i tillfälle att behörigen utreda ärendet och formulera en skrifvelse till K. M:t, så att redan näst sammanträdande riksdag kunde få till pröfning emottaga postverkets stat. Häremot genmälde hr Björck, under erkännande af riktigheten uti de af hr Ljungberg framställda åsigter, att man icke i utskottet ansett någon indragning möjlig uti postverkets fordringar; att utskottet icke tilltrott sig vinna någon framgång åt tanken på en ständernas kontroll öfver detta verk, emedan det för flera riksdagar sedan varit förgäfves försökt, samt att man af nästa riksdag borde förvänta en sådan reforms genomförande. Med hr Björck instämde hr Bager; men flere andra talare, såsom hr Carlen, Ridderstad, Henschen och Isberg samt, i hufvudsaklig mån, hr Staaff, instämde med hr Ljungberg och framställde särskildt ätskilliga anmärkningar öfver den godtyckliga och för staten kostsamma ombildning af poststyrelsen, som i sednare åren utan ständernas hörande blifvit vidtagen; hvarpå slutligen betänkandet i denna punkt blef enstämmigt till statsutskottet återremitteradt. Alla öfriga punkter i betänkandet rörande sjunde hufvudtiteln godkändes af borgareståndet. PEsEeteEEEE RES SDI Se