Article Image
för den vidare utveckling, fom kan befinna af nöden, särdeles då staten betalar bäd ränta och amortering på de upptagna lånen Det ligger dessutom numera klart för de flesta, att foreerade sllmänna arbeten ick gagna hvarken de arbetande klasserna elle väringarne i allmänhet. Skulle nu ound. gängligen erfordras upplåning af ett mindre belopp, så torde detta genom riksbanken: medverkan kunna erhållas mot riksgäldskontorets korta obligationer ställda i riksdaler riksmyat. Med kännedom om riksgäldskontorets tidigare obenägenhet för att upptsga lån mot obligationer i svenskt mynt och utsläppa dem i den inhemska marknaden, vakta vi oss för att föreslå den utvägen; det är dessutom ganska många bland rikets stäönder, hvilka endast voterat statslån derföre, att de tagits i utlandet, och man derigenom trott sig vinna en tillgång på ökadt penningkapital inom landet. Alt man misstagit sig häruti beror derpå, att man icke observerat, det den stora exporten af obligationer till en stor del endast renderat den import af öfverflödsvaror, som protektionisterna beklaga. Vi tillhöra icke dem, hvilka grufva sig för en betydlig import; men nog känna vi medlet att moderera densamma utan importförbud i bokstäfver eller siffror, och det medlet är att låta bli tillsvidare att upptaga nya statslån. i tillåta oss uttrycka den önskan, att representationen med betygande af en oförminskad tillit till regeringens goda afsigter, må tillse, huruvida ej åtskilliga anslagsposter i de nu föreliggande hufvudtitlarne må kunna förminskas. Förhållandena äro i afseende på obligationsmarknaden mindre gynnsamma nu än då dessa avslag begärdes, och det vore rätt väl om några besparingar kunde göras så, att direkta bidrag ef statsmedel till jernvägsbyggnaderna kunde lemnas. En ökad anledning för ett dylikt förfaringssätt torde kunna sökas deruti, att den blifvande jernvägen genom Wermland är mera politisk än ekonomisk, och således mindre lämplig att byggas för upplånadt penningkapitel. Om säledes de enskildes bemödanden erhålla den riktning vi ofvan antydt, och lagstiftarne skydda oss mot lifsmedelstullar och förbättra statskrediten gezom att pausera uti upplåning för statens räkning, så skall lapdets ekonomiska utveckling tvifvelsuten hastigt tillväxa.

26 februari 1866, sida 3

Thumbnail