hållits i Skärf, men den anklagade drängen har fräckt nekat till allt. Flera vittnen hafva blifvit hörda, men tyvärr icke kunnat lemnat några tillfredsställande upplysningar. — En afrättning. I Sundsvallsposten för den 17 dennes läses: I onsdags afrättades vid der s. k. Kallbäcken ynglingen Peter Hedin från Ljustorp och Stafre, hvilken för mord å torpare: hustrun Barbara Christina Bjelkström i Edsåker, samma socken, blifvit dömd att för detta sitt brott mista lifvet genom halshuggning. Kl. omkring 8 på morgonen inställde sig vid afrättsplatsen, på förut skedd kallelse, 100 man från Ljustorp, Hässjö och Tynderö socknar. hvilka skulle utgöra den s. k. spetsgården. Under tiden, mellan kl. 8 och 9, ordnades spetsgården m. m. af kronolänsmännen J. Larsson från Ljustorp och C. V. Särenholm från Hernösand, hvilka dervid biträddes aftrenne fjerdingsmän, hvarefter kronofogden Hagman, sittande till häst, uppläste dödsdomen för den församlade menigheten. Nu väntade alla med spänd upp: märksamhet på delinqventen, hvilken, genom det elaka vädret och alltför dåliga föret, hindrats cirka en half timma öfver den bestämda tiden. som var utsatt till kl. 9 f. m. KL !210 ankom dödsfången, åtföljd af fångpredikanten Staaff. som i korthet gjorde några kristliga föreställningar och sade ett och annat tröstens ord till fån gen. Nästan ovanligt tunnklädd, under denna kalla årstid, led han så betydligt af kölden, att heia kroppen darrade som ett löf. Sedan han en stund suttit i slädan på landsvägen — under hvilken tid man tydligen kunde se, det han hade många svårigheter uti sitt inre att bekämpa — lemnade han åkdonet och gick, ledd af presten. upp till afrättsplatsen. Han gick mycket lugn, nöjd och frimodig sin sista stund — en oundviklig död — till mötes, och såsom bevis på den stora själsnärvaro och styrka han i en så vigtig stund egde, må nämnas, att sedan han framkommit till stupstocken och presten läst Fader vår och välsignelsen, sammanknäppte han sina hän: der och gjorde med hög, tydlig stämma, i rediga ordalag en kort, hjertgripande bön, deruti han bad till Gud för sig sielf. för sina medbrottslin gar, samt för alla menniskor i allmänhet och för ungdomen isynnerhet. Sedan bönen var slu tad afklädde han sig sjelf, utan någon annan: tillhjelp, rock och halsduk, hvilka persedlar har lemnade till en af fjerdingsmävnen, hvarefte: ban ur fickan framtog en näsduk, med hvilker länsmannen Särenholm förband ögonen. Genas detta skett knäböjde han för sista gången, lög. gande sig på stupstocken — — der, mom et ögonblick, hufvudet blef skildt ifrån kroppen Exekutionen verkställdes så väl och hastigt, at delingventen, efter att hafva mottagit dödshug et, icke rörde ens så mycket som ett finger karprättaren, en gammal man, hemma i Gefle borgs län, verkställde icke sjelf exekutionen utan biträddes af sin måg, hvilken nu för först gången tjenstgjorde i det yrke han ämnade sökt efter sin svärfader. Gubben lärer nu såsom pen sionsmessig ämna anhålla om befrielse från dett: sitt svåra kall, efter att hafva halshuggit 32 per soner. Den afrättade Hedins stoft lades genas i en ordentlig likkista och skjutsades till Hässjt kyrkogård, der fångpredikanten färrättade den lag föreskrifna jordfästningen. Oaktadt den öf ver måttan ruskiga väderleken och de nästa ofarbara vägarne. hade likväl en stor mänd ny fikna åskådare från Hernösand och närgränsand socknar infunnit sig på afrättsplatsen, för att ås det sorgliga skådespelet. — (N. K.) — Kristianstad den 20 Febr. Osttryckarer Lundgren i Farlöf, tilltalad af allmänna åklaga ren för dethan i en af Kristianstad-Hessleholm jernvägens godsvagnar inlastat så stort antal fö export till England bestämda svinkreatur, att ; st. af dessa kreatur vid framkomsten till Malmi befunnos döda, dömdes af rådhusrätten den 1 dennes att böta 50 rdr för djurplågeri.. -—-— AA mur mc ÅR KR RA RT PPP EPG TP TR