så mycket att han kunde helsa på honom på gatan, var sir James Currie, en pensionerad domare från Ostindien. I trots afatt sir James snäste af mr Wood temligen tvärt hvarje gång denne vände sig till honom, kunde han likväl icke befria sig från mr Woods oupphörliga, ?Nå, sir James, ?menar ni verkligen det, sir James?? 0. 8. v. vid hvarje tänkbart tillfälle, så att den arme sir James slutligen förklarade, att han hellre ville återtaga sin plats i högsta domstolen i Bombay än tillbringa tvenne timmar vid ett middagsbord i sällskap med mr Wood. Jag blef just icke mottagen på det mest förekommande sätt; ty mitt rekommendationsbref var från en man, som icke egde mycket af denna dens goda, newligen från en London-pastor, tillsammans med hvilken jag bade studerat i Cambridge och som förr ade haft ett pastorat i Essexi närheten af mr Woods dåvarande vistelseort. Men då jag kom fram med mitt ärende och sade att jag hade kommit för att be honom bli medlem af direktionen för Rio GrandeMexiko jernbanbolaget, blef han blodröd af harm. Inbillade jag mig att han ville bli direktör i ett bolag, som änvu icke hade så mycket som en enda respektabel direktionsmedlem? — Det kan ni väl aldrig inbilla er?? — Innan det lyckades honom att få mig ut genom dörren, hann jag nämna att lord Dunstraw hade på vissa vilkor lofvat att bli medlem af direktionen. Hans beteende förändrades ögonblickligen; först visade han sin förvåning och derpå blef han nästan artig. Lord Dunstraw är en högst respektabel man?, sade han. ?Hans far har lemnat honom en nätt förmögenhet; han är en stadig ung man, och hans gods ligger straxt invid min lilla egendom i Essex. Men är ni verkligen säker på er sak, min herre?? Till svar härpå visade jag honom lord Dunstraws vilkorliga löfte. Sedan vi ytterligare hade vexlat några ord, gaf mig Wooa ett bref, i hvilket ban lofvade, att om lord Duustraw trädde in i direktionen, skulle han också göra det på samma vilkor som denne. Från detta ögonblick var min uppgift lätt. Wood hade nu blifvit så ifrig för att få saken i gång, att han åtog sig att skaffa två af börsens notabiliteter in i direktionen. Dessa män gäåfvo sitt skriftliga löfte att medverka till företaget under förutsättning att mr Wood blefve med deruti och på vilkor, att den bank, för hvilken begge voro di.ektörer, skulle få sköta Rio GrandeMexikojernbanbolagets löpande affärer. Jag skulle visserligen ännu ytterligare anskafta fyra män, men detta var en jemförelsevis lätt sak, då jag nu hade att uppvisa skriftliga löften från fyra män af stort anseende. Ingen menniska är mera passande att åtaga sig de med en direktörspost förenade bestyren än afskedade ostindiska embetsmän, antingen de äro civila eller militära. En sådan man är till följd af sina förra sysselsättningar en fulländad affärsman; han är alltid punktlig och vanligtvis hederlig och redlig, måhända till och med i alltför hög grad, i det han, såväl på grund af sin egen aktning för sanningen som på grund af en känsla af att hvarje menniskas ord bör få gälla, tills dess opälitlighet är bevisad, lätt utsätter sig för att bli ett offer för den förste bedragare, med hvilken han kommer i slanger. Till min femte direktionsledamot valde jag en man af denna klass. General Foster hade i sin egenskap af generalqvartermästare i Bengalen förvärfvat sig en för militärpersoner sällsynt affärsskicklighet; och som detta var en känd sak bland alla hans kolleger i England, voro vi öfvertygade, att hans namn bland direktionsledamöterna skulle, så snart vi började annonsera i de allmänna tidningarne, skaffa oss många anbud om aktier från apglo-ostindier. Den nästa mannen, till hvilken jag vände mig, var af ett helt annat slag. Om man vill bilda ett aktiebolag och man förstår sina saker, måste man laga så att man sammansätter sin direktion på samma sätt som en blomsterhandlare binder en bukett. I buketten måste finnas tillräcklig omvexling i blommornas art, färg och storlek, och likväl måste alla sammansmälta till ett harmoniskt helt. Sålunda måste vid bildandet af en direktion fästas tillbörligt afseende vid de olika medlemmarnes egendomligheter, lefnadsställning och föregåenden, så att de ömsesidigt kunna suppleera hvarandra; blir det för mycket af en ingrediens, förstöres lätt det hela. Hvad vi ännu saknade var en possessionat på landet, litet mera af det ostindiska elementet och en stark dosis parlamentsinflytande; utan att skada sammansättningen kunde ganska väl tvenne parlamentsledamöter tagas in i vår direktion, och jag beslöt följaktligen att förvärfva mig dem. I dessa aktiebolagens dagar kan man utgå från det antagandet, att de förmögna parlamentsledamöterna antingen hålla sma penningar inom lås och bom och alldeles icke befatta sig med sådana saker, eller också veta de hvad deras bistånd är värdt och sälja sig endast till dem som kunna betala hvad som fordras. Det fanns ett! slags balf city-man, en tysk till börden, som efter ett långvarigt vistande i England hade förvärfvat sig medborgarrätt, hade förändrat sitt namn och pu gick och gällde för en höget aktningsvärd britt. Denne mans medverkan kunde bli oss till omätligt gagn; men jag visste äfven att hanj skulle fordra ett skamlöst pris för de tjenter han gjorde. I och för sig var det för öfrigt ingen svårighet att sätta sig i förbindelse med honom och bjuda honom en vacker, rund summa för hans skrifiliga löfte att bli medlem af direktionen. Kontanter hade jag icke, och derför maste bandeln uppgöras med aktier, af hvilka jag sjelt skulle ha en rätt nätt andel såsom godigö relse för milt besvär med aktiebolagets bil dande, : Mr Grass — för tjugofem år sedan, dåj. hen kom från Leipzig och öppnade en helt terflig liten lekeakshandel 1 Whitechapel,l heite han Gröens — parlamentsledamot stör laverstone, direktör i Universal Financial Association, i Cleveland Bank-föreningen, i!. kredi0e: diskontoboiaget i Syd-sammanbindningsban get och ordförande i LuckLÅ