handla. Se här förloppet! Konstitutionsutskottet ansåg ej den anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för finansdepartementet, som af en riksdagsman i bondeståndet anmälts, förtjena afseende; men många bland samme riksdagsmans kommittenter ha funnit anledning vara förhanden, att låta honom och allmänheten veta, att de ej dela hans åsigt. Att detta öppna uttalande till förmån för fribandelsgrundsatserna, helst då det kom från ett antal jordbrukare och påräknade deltagare i protektionist-alliansen, ej kunde smaka den Xidoge yrkesman inom pressen, som låter sina och ett litet fabriksintresses 4förbannelser genljuda öfver landet, var naturligt nog. Men ropen om, att fäderneslandet är i fara, att samhällsräddande åtgärder äro af nöden, att man 1 strid mot grundlagen vill binda riksdagsmännen genom instruktioner 0. 8. v., äro så onaturligt forcerade, att verkan blir motsatt hvad dermed åsyftats. När Polyfem vaknade vid att hans anonyme gäst stötte eldspetsade pålena i hans öga, och vrålade till sina amrater, som af oljudet kallades till hans håla, att SIngen dödade honom med list4. tyckte de att dervid intet var att göra, då e ju ej kunde angripa en så oätkomlig våldsverkare. Och intilldess en mindre väsenlös ogerningsman, än den en upphetsad fantasi föregycklar våra skyddspatroners skumma ögon, tager sig före att kränka våra grundlagar, torde svenska allmänheten komma att förhålla sig lika lugn, som cykloperna i den Homeriska sången. Om man säger, att svenska ständsriksdaens historia under sista åruiondet af dess if är detsamma som svenska jernvägarnes historia, så torde det påståendet åtminstone vara lika riktigt, som det gamla bekanta, att svenska folkets historia är dess konunars. Jernvägsfrågorna ha varit de stora, estämmande ärendena, omkring hvilka allt annat blott alltför lydigt grupperat sig i en underordnad och tjenande ställning; här ha principerna allra värst sutit emellan, här ha intrigerna yppigast frodats. Denna tioåriga riksdagshistorias kapitelrubriker lyda sålunda: norr Eler söder om Mälaren, Nässjölinien eller Lagalimen, öster eller vester om Sommen, öster eller vester om Sigtunafjärden, sammanbindningsbana eller icke? Man håller nu som bäst på med ett nytt kapitel, som heter: Carlstad eller orum? Men det skönjes lätt, att den gamla andan och kraften i jernvägsstrider ej längre besjälar vår representation; dels kanske derföre alt, såsom en representant af annan anledning yttrat, denna riksdag tyckes anse vigiga frågor alltför stora oc mindre vigtiga alltför små, dels också emedan hvarken tillfälle gifves till så omfattande intrig-kombinationer, ej heller håg finnes till så storartad frikostighet med statens medel, som förr, sedan numera en mängd af de fordna kämparne redan uppnått detta lifvets högsta goda — att få jernväg förbi sina knutar. Och till denna jernvägsmaniens aftagande häftighet äro, om vi eljest ej misstaga oss, bäde landet och de, som vårda dess angelägenheter, att lyckönska. Ekonomiutskottets utlåtande med anledning af Ridderstads och Svensns motioner om utvidgande af qvinnans medborgerliga rättigheter är, ehvad dess öde i stånden än må blifva, epokgörande i vår kuliurs årsböcker. Att samtilige sjuttou reservanter mot utskottets utlåtande tillhöra adeln och presteståndet, kunde föranleda tänkvärda betraktelser öfver ståndsförfattningens inflytelse på deras uppfattningssätt, som fjettras inom dess onaturliga skrankor. Väl voro Monaco-traktatea och löjtnant Mubhls arrestering på väg att antaga, den förra karakteren at en svensk angelägenhet, den sednare af en cause celebre, men omständigheterna ha fogat annorlunda, hvadan vi blott i förbigåenae påminna om båda delarne. Vidare böra vi anteckna, att utsigterna för jernvägens Köping—Arboga fullbordan ljusnat, och att ett parförfattningar rörande skogshushållningen utkommit. Från de allerhögsta regionerna veta vi intet, som tillhör denna krönika, om ej att EK. M:t under några veckor lyckliggjort våra bröder vestavfjells med ett besök, hvars resultater påstäs ej alldeles motsvara syftemålet. Vid sin afresa till Norge bjöd och befallte han alla trogna undersåter att efterkomma och verkställa den tillförordnade regeringens vilja. Och såvidt vi känna, har ej någon uppstudsighet försports. Deraf draga vi den för våra medborgares laglydnad och vårt samhällsskicks utvecklinz hedrande slutsatsen, att konungens frånvaro är, från den allmänna ordningens och säkerhetens synpunkt, lika likgiltig, som t. ex. det nyss timade omvalet till befattningen såsom rikets ständers justitie-ombudsman. I gårdagens aftonplena afslutades behandlingen af ekonomiutskottets s. k. skandinaviska förslag. Det är ganska betecknande att samtliga de fyra förslagen blifvit antagna af de två folkvalda stånden, af bondeståndet till och med utan diskussion. Deremot lyckades föga betydande majoriteter hos de två privilegierade stånden att för ett års tid och-till dess en folkrepresentation inträder i deras ställe undanskjuta ett uttalande i afseende på ett socialt närmande till det ena af de båda brödrarikena, nemligen Danmark. Första punkten om ömsesidig bosättningsoch näringsrätt mellan Sverge och Norge är SEKTOR DOES DETTE VESNA