hvarefter de lågo vakna till dagbräckningen, lyssnande till de små barnens Jämmer öfver de brandskador de erhållit, samt gingo sedan ut att se på de rykande grushögarne! Men så kan det icke fortfara. En hastig bjelp fordras för dessa arma. Hvar dag hafver sina behof likasom sin sorg och omsorg, och alla medel saknas till nödens lindrande. Huru föga vet man om, hvad en sådan liten fläck som det omnämnda berget innehåller! Hur underligt, att hundra lidande hbjertan, som klappa oss så nära, voro 0ss nyss så helt och hållet obekanta, tills plötsligt alla dessa män, qvinnor och barn, skrämda af det lössläppa, härjande elementet, liksom vildfåglar flögo upp ur sina nästen och slogo ned ibland oss. — Huru underligt att betrakta dem på nära håll! I kunnen gerna fråga dem, lyssna till deras historia — den är lärorik och underbar, för de lidanden och försakelser, det tålamod och den viljans kraft, hvarmed de kämpa för sig och de sina. I hören ingen klagan eller knot af dem, hvarken mot försynen eller medmenniskorna. De berätta, huru god läkaren varit mot dem och deras barn, huru bra de haft det på kopphuset och huru de nu säkert bli hjelpta ur sin nöd. Det oaktadt gråta de mycket öfver förlusten af sitt husgeråd, sina sängoch gångkläder, bönböcker och prestbetyg, hvilket de nio uppskatta allt som allt kanske till femtio riksdaler! Huru lätt vore ej förlusten afhjelpt, huru lätt vore ej dessa arma brandförsäkrade mot den närvarande stundens smärtor och elände! En insamling pågår å Aftonbladskontoren vid Mynttorget och Odensgatan der godhetsfullt förlänade gåfvor emottagas och redogöras för. Måtte hjelpen bli snar, på det medlen, så fort som möjligt, måtte kunna utdelas bland de brandskadade ; ju förr dessa kunna komma i tilifälle att hyra sig ordentliga boningsrum och skaffa sig sängkläder och husgeråd samt åter börja sitt arbete, ju bättre. Den välgörande allmänheten, vi veta det, behöfver blott underrättas om hvar hjelpen är af nöden för atl hasta att bispringa de behöfvande, aftorka tårarna, och åter framkalla det ovana leendet på deras läppar. För dessa sannskyldiga tröstebringare är denna korta teckning af branden på Skinnarviksberget och af de 100 hjertan, som ångestfullt klappa oss så nära. mm.