UTRIKES oo FRANERIEE. Ehuru Österreich. Corresp. förnekat, att underhandlingar pågå mellan Österrike och Frankrike rörande Italien, tyckes ryktet derom ändeck ega grund. I sjelfva verket sträcker sig Österreich. Corresp.s förnekelse icke längre än till frågan om. ett arrangement af politisk beskaffenhet, men tidningen yttrar icke ett orå om den materiella elen deraf, d. v. s. tullfrågan, hvilkea just är det område, Frankrike velat börja med, lemnande den andra frågan underförstådd. Detta är Independance belges åsigt, och deri instämma äfven de engelska tidningarne hvilka för närvarande mycket sysselsätta sig med detta ämne. ENGLAND. Kölnische Zeitung säger sig från flera håll ha erhållit underrättelser, af hvilka man måste antaga, att vestmakternas inblandning i frågan om Slesvigs slutliga öde mycket snart förestår. Daily News för den 21 denneg skrifver också, att nya konferenser rörande Elbehertigdömena möjligen äro att inom kort förvänta, i hvilka England icke gerna kan vägra att deltaga. Både England och Frankrike ha beslutit förstärka sina eskadrar vid Sydamerikas vestra kust. Man anseranledningen till denna åtgärd vara, att en amerikansk eskader afgått dit under Commodore John Bodgers befäl. SPANIEN. Rörande upproret i Spanien och franska Moniteurens berättelser derom skrifver en Pariskorrespondent i N. Pr. Zeit. : ?Man hade märkt att Moniteur under flera dagar icke haft några bref från Madrid? (hvilka fabriceras här), och deraf dragit den slutsatsen, att regeringen önskade meddela nå got ogynnsarmt och ick hade något gynnsamt att meddela. I dag bryter nu den officiella tidningen sin tystnad och publicerar ett bref, hvari Prims uppror omtalas såsom fullkomligt misslyekadt. I det spanska ambassadhotellet vill man icke medgifva, att panöka regeringen hellre ser att insurgentchefen kommer undan än att han blir gripen; men det skall hittills ha varit en owöjlighet att taga honom till fånga. Deremot försäkras detfrån säkert håll att marskalk ODonnell icke skulle haft det ringaste emot att Prim blifvit tagen till fånga i en drabbning och genast skjuten; men deremot ryg: gade han tillbaka för en regelmessig process. Han synes vara öfvertlygad att drottningen under inga förhållanden skulle låta ötvertala sig att underskrifva dödsdomen. Marskalk Narvaez skall vara mycket förstämd öfver detta vankelmod; han med sin energiska karakter vill naturligtvis att man skall gå skonlöst tillväga mot Prim och förklarar att man skulle gifva ett högst dåligt exempel, ifall man med flit läte Prim slippa unaan. Man ser härafatt ODonnelli trois af sin sannolika seger för iigen del ligger på rosor, och detta så mycket mindre som hän älärig varit sedd med synwerligt blide