ifrån i stället för att med ens börja teckna bi-I drag till sjelfva anläggningen. Uiskottet har ej ått så snäft och ensidigt till väga som hr Is-!. erg, hvilken blott talar om ett enda universitet I samt detta i hufvudstaden, utan sett frågan ur! ; mer omfattande synpunkt samt undersökt icke blott behofvet af ett tredje universitet utan ock lämpligaste platsen derför, ty om något ytterli: are skall behöfvas, bör detta väl ej läggas il Stockholm, som redan har flera institutioner utan ? vid Sverges vestkust. Man bör ej se frågan en: samt ur den välkända Stockholmska lokalegeni nyttans synpunkt utan äfven betänka att vi sednare åren uti Norge förvärfvat en ny lands del, från hvilken vi visserligen icke hafva något i att befara, me d 8 dare uppfatta någor si hr. 5. hvilket för öfrigt sannolikt än lmänheten bor 1 p (öm ädan vid kulle s) på hans omdöme och skick uppsnappa uttrycket att vetenskapliga ! föreläsningar omöjligt kunna vara populära och de, som sednast hellits i Stockholm, hafva hufvudsakligen utgjort amusementer för underoch öfver-åriga fruntimmer?. Hr Björek skulle på intet sätt velat förlänga diskussionen, om han ej trott sig finna att man gått ifrån sjelfva hufvudfrågan. Talaren kunde ej fatta motionen och hr Isbergs reservation på annat sätt, än att frågan verkligen gällde ett universivet i hufvudstaden, något hvaraf icke blott dennas utan-hela landets bildning skulle hafva gagn. Vare msn väl öfverens om sjelfva saken, kunde sättet iör dess åstadkommande sedan lätt utfinnas. Den främsta frågan är om ett universitet 1 hufvudstaden är gagneligt eller ej och dernäst i ordningen kommer den, huruvida de öfriga universiteterna böra indragas och således blott det i Stockholm bibehållas. Då redan tre stånd afslagit är med afseende på frågans ställninj formen likgiltig, antingen ståndet förenar sig mej hr Ljungberg i att med ogillande lägga betänkandet uil handlingarne eller med hr Isbergs reservation, dock uttrycker den sistnämnda nogare behofvet at ett universitet i hufvudstaden, hvari jag till alla delar instämmer. Dessutom ville tal. fästa uppmärksamheten derpå, att initiativet i denna fråga ej bör utgå från regeringen utan från folket genom dess representation, således tillsvidare genom detta stånd. MNödigt är att vid hvarje ulifälle väcka på allmänna opinionen i denna fraga, som är af största vigt för hela landet, ty man kan ej begära att regeringen skall gå före i allt, helst vär det måhända gäller betydligt ökade kostnader. Hvad dessa sednare beträffar, har man sagt att den lägre undervisningen i främsta rummet måste ordnas och nödiga medel anslås dertill. Mot elementarläroverkens organisation kunna med skäl göras många anmärkningar, den är dock i det hela. god men ännu återstår att förena dessa med folkbildning. Rakt inga skäl finnas att undanskjuta universitetstrågan tills elementaläroverken äro fullt ordnade, ty dessa äro såsom hvarje lefvande organism underkastade en ständig utveckling, och vi böra således hoppas att vi aldrig skola komma derhän, att anse någon del af undervisningen fulikomligt utbildad. Denna sida af frågan har dock intet att göra med de obilliga anspråk man från mänga häll väckt om att staten skall ikläda sig kommunernas skyldigheter i atseende på elementarläroverkens ordnande. Tal. instämde i hr Isbergs reservation. Hr Bianche beriktigade hr Sundvallssons upp gilt, att hr Blanche vid föregående riksdag skulle a åtagit sig flytta Upsala akademi till Stockholm tör en summa ai 250,000 rdr. Han hade deremot icke begärt ett öre kontant, utan endast att tå styra och ställa som han ville med de akademiska byggnaderna i Upsala, dem han alla ville försälja och med försäljningssumman betäcka alla flyttningsomkostnaderna. Talaten stode fast vid sitt anbud. Emot hr Henschens uppgift, att det i hutvudstaden vore brist på srenskapligt lif, anmärkte hr Blanche, att, om så sörhölle sig, det just var genom akademiens flyttning som denna brist skulle athjelpas. Meningen vore ju att till hutvudstaden, som ar landets hjerta, föra den friska luft och den sunda blod, som tillhöra den bildade ungdomen, och hufvudstaden skulle å sin sida bli -ingenting skyldig, när den framställt den praktiska katedern vid sidan af den teoretiska, verlden vid sidan af boken, folkvett i förening med bokvett, och hvilket endast derigenom kunde vinnas, att det bildade familjelitvet öppnade sin famn mot den unge studenten, för att göra honom de hvilket är mera än att blott vara lärd. Hr Henschen fruktar för att professorerna här skulle söka popularitet, men deruti såge tal. ingenting ondt, utan tvärtom mycket godt. Att i vetenskapligt hänseende söka popularitet, det är att utsträcka omradet för undervisningen så långt som möjligt och göra sig törstådd af enhvar samt sälunda sprida upplysning och kunskap genom det hela, något som långt ifrån alltid universiteternas lärare lagt sig vinning om, och säkert är att, med den uppmärksamhet och kritik som i ett större samhälle stode till buds, det icke skulle lyckas nagon paåradoxernas hjelte, att ur dem draga den sofism, hvarmed man förgiftar hela slägten. . Hr Ljougberg ville endast reservera sig mot hr Björeks yttrande, att man icke kunde vänta, det regerimgen skulle i förevarande fråga taga initiativet. Tal. trodde en regering just vara till tör att gå i spetsen för folket, men icke för att. framdrifvas eller ått låta sig släpas efter detsamma; och han trodde det icke kunna skada, om regeringen, framför allt i en stor kulturfråga, visade sig hatva så upptattat sin ställ ning. Hvad universitetsfrågan beträffade, befarade han dock icke att densaninmas framgång vore af näpot initiativ från regeringens sida beroende. vad hr Sundvallsson anmärkt, att den ifragavarande motionen upptagit frågan 1 bakvänd ordning kunde möjligen vara sannt; ty det rätta vore visserligen att hit förflytta Upsala universitet, i stället för att anlägga ett tredje; men man egde hoppas att det törra i allt rall snart blefve resultatet af sistnämnde ätgärd. Att de offentliga töreläsningarne här i staden vore i sednare uder föga besökta hade tal. icke hört; och skulle det törundra tal. om så vore, då de till större delen varit hållna af ansedda lärare vid universitetet, samt, efter hvad man Åstår, de varit mera utarbetade än de akadermiska föreläspingarne pläga vara. Sedan diskussiwwnen bliivit förklarad vara af slutad, godkändes genom omröstning med 33 rö; ster mot 21 hr Isbergs reservation eller att K. M:t skulle genom en komie at sakkunnige mar utreda frågan om behörvet och lämphgheten aj ett universitet i hufvudstaden samt om de der. med förenade kostnader, hvilken utredning ar frågan skulle för en kommande riksdag fram läggan Eldqvarnar 1 hufvudstaden. TN Dadaltkanan af Afa hladof I