dande af föga värde, men då utskottet här blifvit anfallet af flera föregående talare och tal. ls i hörde till reservanterna, ville han ej undan: raga sig att försvara dess uppfattning. Man ; anser i allmänhet ej farligt att förorda en undersökning, men här funnos dock skäl att ej öf1! verlemna en sådan utredning åt några få personers individuella tycken, hvarigenom man lätt!g kunde få upp kostnaderna för de nuvarande uni-( versiteterna ganska högt och sätta dem låga för , ett blifvande. Sedan finge framtiden kanske Y.sa att de likväl i det hela blifva dyrare såsom fallet var med uppgörande af kostnadsförslaget 1 till nationalmuseibyggnaden. Ansåg utskottet 1 ett tredje universitet obehöfligt, så hade det lika väl skäl att afslå den begärda utredningen. Eger, frågan verkligen så stor nationel vigt, som mau från visst häll föregifver, torde det vara lämp! ligast att afvakta kongl. proposition derom. Bel trakta vi motionen, har motionären sökt på för-S hand bemöta åtskilliga inkast emot densamma, men torde dock ej härvid uppfyllt allan rättfär, dighet. Han anmärker t. ex. i afseende på tukt och sedlighet, att tillfälle till sedeförderfvande njutningar stod mer öppet i en småstad än i S Stockholm, men tal. frågade tvärtom huruvida ? ej här i Stockholm den studerande ungdomen 1 på samma gång med lättade tillfällen till konstnjutningar och sällskapslif äfven hade långtt större tillfälle att öiverlemna sig åt sedeslöshet. Ehuru sundhetsförhållandena på sednare åren : mycket förbättrats i Stockholm, stod Upsala dock 4 i detta fall vida högre och hvad lefnadskostna; den beträffade var den erkändt lägre i Upsala, l än i Stockholm. Man talar om ett ungdoms-; G f 6 t f i 1 ( 6 l Å I l ; l j j ; l f friskare lif för den händelse universitetet förläggas till Stockholm, men i det fallet torde Upsala ej stå efter och det typiska studentlifvet torde dock förqväfvas inom hufvudstadens qvalmiga atmosfer. De som tänka sig två universitet så närbelägna som Upsala och Stockholm, hafva som stöd anfört tillvaron af högre elementarläroverk samtidigt i Malmö och Lund, men elementarläroverken hafva. mindre rayon oberäknadt, det skäl, som kommer af Skånes täta befolkning. Men då man talat om ett tredje universitet, ingår nog i tankarne att så småningom sina ut det ena eller båda öfriga, hvilket utom alla andra olägenheter äfven skulle medföra högst betydligt ökade kostnader. De dyra byggnaderna 1 Upsala blefve då äfven ett räntelöst kapital, hvarförutan man äfven bör fästa något afseende vid Upsala kommun, som i flera hundra år lefvat på universitetet samt med anledning af sin uppgift såsom universitetsstad gjort kännbara uppoffringar samt på sednare tid uträttat mycket till studenternas beqvämlighet och trefnad. Man har nu långt mindre att anmärka mot tonen i Upsala än förut ochäfven sättet för undervisningen är mycket förbättradt samt torde nu motsvara alla billiga anspråk. Alla dessa anmärkningar gälla blott ett universi tet lika med det i Upsala, således ej den fria ; akademi, för hvars grundande inbjudning i dessa j dagar utgått och hvaremot talaren icke hade nå1 Å ot att invända. Men då ,kanske äfven härtill elas medel, torde det vara nödvändigt för dem, som ifra för ett tredje universitet i Stockholm, att gifva sig till tåls ännu ett år tills en ny representation sammanträder, som bättre ger uttryck åt landets opinion än den nuvarande. Tal. yrkade bifall till utskottets betänkande. : Hr Blanche instämde uti hr Isbergs reservarl: tion samt ansåg denna fråga böra hänföras till de frågor, som aldrig utan svårighet skulle kunna utvecklas genom den gamla riksdagsförfattningen, men deremot lätt och behagligt skjuta upp ur: den nya, och den lyckliga-lösningen deraf skall också blifva ett af den nya representationens första och vackraste verk. Hr Waldenström ansåg att en fråga som på detta sätt varit före vid fem på hvarandra följande riksdagar, ej kan finna sin lösning genom ett afslag på en så billig begäran, som den om ämnets utredande, hvarför han instämde i hr Isbergs reservation. I motsats mot hr Beronius ansåg tal. det ej vara skäl att så mycket hålla på studenttypen, utan att det snarare vore godt om den ju förr dess hellre afskrapades. ; Hr Lindstedt. Utskottets skäl sakna ej betyde se, men då motionen blott satt ifråga en utredning af förhållandena, borde den vunnit gynnsammare mottagande. Visar en sådan att! saken är god, bör den gå, eljest faller den af sig sjelf, men detta blir endast klart genom en unersökning. För öfrigt förlorar ej frågan genom att nu falla, ty nästa gång representationen sammanträder, ha Stockholms invånare genom nul pågående teckning af bidrag visat, hvad vigt de sjelfva fästa dervid. Yrkade dock afslag på utskottets betänkande. Hr Petre undrade att ej utskottet upptagit de många och goda skäl, som tala för saken, utan blott fäst sig vid att tre universitet skulle vara dyrare än två. Tal. fattade ej, hvarför man till och med motsatt sig en utredning af frågan, då en sådan väl aldrig bort anses skadlig. en utskottet nu yttrat om olämpligheten af Stwockholm såsom universitetsstad, strider dessutom mot hvad utskottet vid sista riksdagen uttalat i detta afseende, och för öfrigt fanns och frodades här redan en fakultet, nemligen den medicinska. Er Carlen När tal. begärde ordet, hoppades han kunna instämma med den som då talade; men fortsättningen visade att han hade orätt. i motsats mot hr Beronius ansåg tal. ingalunda den friska luften för skadlig. Ett universitet kan ej verka gagneligt utan med stora krafter, och del som för ändamålet nu funnos att tillgå, skulle blifva än mera kringskurna, om de fördelades på tre särskilda håll. Vårt lands tillgångar medgifva ej sådant slöseri och redan nu är lärarepersonalen för svag och ia aflönad. Om ytterligare ett tredje universitet tillkom, blefve dessa menliga förhållanden ännu svårare samt skulle hatva till följd upphörandet af all täflan, hvilken hittills knappast varit märkbar hos Upsala och Lund samt isynnerhet visat sig deri, att vid sista riksdagen tvenne professorer i samma ämne Jemnat sin fakultet vind för våg föratt sköta sitt sjelfvalda representantkall. En rätt gagnelig täfJan kan blott uppstå genom att på ett ställe köncentrera lärarekratterna, och orätt var att taga till stöd för afslag det skäl att frågan så många gånger förut blifvit tillbakavisad, ty aldrig har man törrän nu i vårt folkoch penningfattiga land föreslagit upprävtandet af ett tredje univer. tet. Den fragan var alldeles ny och således ej den afgående representationens uppgift att vacka den tl Jif. Helt annat hade varit, om motionär ren yrkat de båda nuvarande universitetens håpslagning till ett enda, ty i sådant fall hade det varit goda skäl att gifva frågan sin lösning, hvilket nu ej var förhallandet, al. yrkade således bifall till ntskottets betänkande, med ogillande af motiveringen samt bad få fästa uppmärksamheten på en annan motion i samma ämne, nemrligen den af hr Ljungberg om de offentliga föreläsningarnes utbildande till en rättsoch statsvetenskaplig fakultet i hufvudstaden, samt ansäg afsigten med hr Fåhreei motion, blott vara att undanskjuta den förstnämnda, hvilken tal, för sin del ämnade understödja, hvilket var honom ett ytterligare skäl att yrka afslag på hr Fåhreei motion. Hr Staaff kunde ej för sin del afstyrka utskottets betänkande, hvartill han yrkade bifail, dock utan att i allo gilla utskottets motivering: Ännu hafva vi ej behof af något tredje universitet, äfven om värt lands tillgångar skulle medgifva en sådan utgift, hvilket alideles icke är fallet, Vi måste först se till att fylla andra intellektuella behof och bland dessa främst ett som 1 vigt står vida framför de öfriga. nemhgen elementarläroverken, hvilka vid hvarje riksdag återkomma med rättmätiga anspråk på understöd, Förrän dessa blifvit uppfyllda, torde det ej vara skäl att tala om något nytt universitet samt lika lite om flytt