Svenska språket vid offentliga förhandlingar. Att vårt modersmål är skönt, både kraf. tigt, smidigt och rikt, det veta vi alle. För att uttrycka alla känslans och tankens skift ningar behöfva vii de allra flesta fall ingalunda några ordlån från främmande språk. Ty hvad kan vara mera smekande än vårt -modersmåls sköna samljud i en qvinnas mun eller mera behagligt än ett manligen utfördt tal på ren svenska? Icke destomindre bruka vi svenskar, med förakt för vårt eget ädla tungomål och a! en dåraktig vana, gerna härma det som utländskt är och allför ofta i tal och skrift inblanda ord och uttryck, som äro. lånade eller härledda från främmande språk, mest ur franskan och tyskan, ja från Jatinet och grekiskan, Man vill dermed kantänka både dagslägga sin lärdom cch skilja sig från hopen! Men härigenom hear svenskan småningom mistat sin ursprungliga fägring och blifvit ett underligt blandspråk. Så får man ofta höraea mängd främlingsord, som ganska lätt kunde utbytas mot rent svenska, fåsom — bland tusendetals andra: Academi (som ju Jika gerna kunde få vara hög-skola), acteur (skådespelare), agreable (angenäm), amendement (ändringsförslog), amict eller ami (res-halsduk); Bibliothek (boksal), bigott (skenhelig), bonilet (godhet, duglighet); Calecons (underbyxor), circulations-bruk (vexel-bruk),circulaire (tur dskrifvelse), civilisation (odlisg, hyfsnisg), communication (meddelande, samfärdsel), corps de logis (man byggning), Decharge(ansvarsfrihet), delirium (fyllsjuka), diagonalt; adv. (hörnrmellan), diametre (tvär mätt, tvär-drag), diligence (forvegn), direction (styrelse), diseipline (mans-tukt, skol-tukt); Economie (hus-hållning, husvärf): Fruntimmer (qvinna); Gentil (prydlig, städad), gourmand (stor ätare, fin-äture); Hemisphaer (Chaltrundel, jord-halfva), human (menniskovänlig, foglig, umgängsam); ideal (urbild), insect (yr-fä, kryp), intresse (fördel, fägnad, vigt, värde, ränta), Intressant (af vigt, behaglig, märklig), intressera (angå, röra, fögna), isolera (särskilja, en-skilja); Linguistik (språk kunskap); Marsch (tåg, gänglåt?), machine (verk); Nation (folk), natione! (folkländsk, folklig, folk-egen); Observera (uppmärksamma), -onus, onera (skatt, utlagor), ocean (verldshaf, ut-haf); ominös (ödesdiger, betydelsefull);-Plan (yta, slättyta), plateau (hög-slätt), populär (folk fattig, folklig, folk-kär), product (alster), promenad (lustvandring, rundvandring, lustgängs-stäl1e);. Raillerie (skämt); schattera (skugga, skuggmåla), sympathie (sam-, med-känsla, tycke); Terrain (land-måt?); Vielfras (järf). volera (rösta); 0. 8. Vv., m. Mm. : Nästan alla dessa främmande ord kan man , sålunda lött utbyta -mot rent svenska; och man tror iallmänhet ejhuru snart man här vid lag vänjer sig vid att öfvergå till sitt eget rättare, blott man finner att ut: bytet är gjordt med käsnedom och smak. l Alla menniskor förstå nu t. ex. ordet uppmärksamma lika bra som observera?, skåde-l: spelare lika så väl som det mindre ansedda i: Pacteur? och tycka att det svenska qvinna är mycket hederligare än det tyska fruntimmer?, äfvenså jern vägs tåg 1 stället för ?train?, hvilket sednaste o.d, om man bara i början här skrifvit så ett par gånger i en tidning, hade det dermed alldeles bortträngt det svenska ordet tåg; 0. 8. V. Men vi vilja gå litet längre med våra förelag uti detta afseende, nemligen med påståendet, alt man genom enighet och samverkan för saken utan allt för stor.svå-. righet och afsaknad snart nog skulle kunna l. bortbyta många flera utländska ord, — ehuru vi visserligen icke tro oss härvid : kunna göra de riktigaste förelagen. Så skulle man kanske kunna utbyta adress (till bostad), ). acclimatisera (till ort-vänja), alternera ( samvexla), antiqvitels-museum (— forn-sal), antiqviteter (— forn-saker), basar (— bod-länga), blessure (— krigs ekada), bons-mots (— qvickord, ord-lek), caricature (— vrång-bild), . choeur (— sam-sång), cosmopolit ( verlds-. borgare), -echicanera (— skymfa), deputation . (— sände-färd), emballage ( omslag), fidei commissarie (— grund-arfvinge), garanti (— 1; borgens; trygd), jargon (—all-prat, folk-tal), ; inqvartera (— tysa eller .husa), -internationel ( sam-folklig), labyrinth (— 1rrgång, villgång), minister (— sändeman), melodi (—1 rund-låt), musik (— spel), -pavre-honteuz blyg-fattig). prolongation) tids-uppskor, förlängning), riksens ständers justitie-ombudsman ( riks-lagman),. spirituosa (—.starkvaror), telegraf (— tal-tråd?), trottoir ( gatstig, fot-stig), o. 8. v.ioändlighet —, se: 15,000 Främmande Ord i Svenska Språket, of A. G. Andersson?, — ord, af hvilka ganska många likaväl och oftast! bättre kunna uttryckas på ren svenska. — Dock bör man vid nya begrepps försvensk-l: ping gå till väga-med omdöme och smak, så att man ej kommer fram med ett så långrandigt .namn som Kongl. Vägoch Vatten-byggnads-kåren?. Men nu deremot, då man aldrig på fullt allvar brytt sig om en så behöflig språk-: rykt, får man i stället stundligen höra så l: många halfsvenska och trefjerdedels-utländ: ala 3 2 oa Pe. Ia. 2 LIL ladaA