UTRIKES. . ITALIEN. G D-n nya minisigren synes i det hafvudsakliguste ämna följa det förra systemet. Scisloja skall till största delen söka upp rätthälla Sellas finansplan och Defalco planen för kykogodsens sekulariseripg. Deremot åsyttar den nya minisigren srörre besparingar i krigshären och flottan; all utskritning af rekryter har också tillsvidare blifvit uppskjuten. Den nye finansministern ämnar icke återtaga förslagen om någon af de nya skatterna, maltskatten skulle förmin skas och det genom denna skatt påräknade beloppet i stället erhållas genom. höjande af andra skatter. Defaleo var, vid sitt inträde i kabinettet, generaladvokat vid kassationsdomstolen i Florens. Finali, generalsekreterare i finansministåren, hade begärt sitt afsked, men stannade qvar på Scia lojas enträgna begaran. Huruvida den nya minisigren endast skall blifva pr visorisk eller ej, beror naturligtvis på partiernas i parlamentet bällni g. I Paris säges man fortfarande arbeta för en ministör med Ratazzi till chef. En sådan minister skulle, som kändt är, på intet sätt vara populär i Ialien. AMERIKA, Rapporten från general Grant till regeriogen i Washington om tillståndet i södern, sädant han under en inspektiopsresa derstä des uppfattat det, skildrar sinnesstämningen derstädes såsom resignerad. . Den bildade klassen i södero betraktar slafveriets öde såsom för allid afgjordt och erkänner, att de torra slafverisiaiernas välgång och fram tid bero af uvionens äterställsnde. Den stora obildade hviia klassen i södern har deremot ännu svärt för aut begripa och finna sig uti de uva förhållandena, och det torde d:öja en längre tid, innan den får en högre före: stälinirg om arbetets betydelse eller lär sig att beirskia de befriade negrerna med vän lighet och förtroende, Detta ä ena sidun och å den sndra sidan den omständighet, att neg erna äro illa förberedda på sin rya etällving och nära sig at farliga illusioner, göra det, vligt general Granis åsigt, nöd vändigt, all negrerna ävsu rpågra är blitva på ev gång beskyddade och öfverväkade at unionsregeringen. The freedmens Bureau?, ät bvilken delta värt bitintills varit anföortrodt, motsvarar fördenskull tidens behoj och bör ieke indregas, men general Grani föreslär, att densamma skallställas i när mare förbindelse med unionens militära myndigheter i söderu i och för en bättre samverkan i det nämnda syftet, Densa Grants rapport har af regeringen -inlemunts till se naien tlhka med en rapport trån en annan general, Carl Sehurz, För: likaledes haft i uppdrag att studera förhållandena isödern. General Schurz, som är radikal abolitionist, eer saken i mindre ljus dager än Grant och skildrar cen demor-lisation, som slaf. veriet i södero förorsakat, säs.m så djap, att starka medel brhö vas för ätt skapa ett bättre tillstånd. Scnhurz anser, att scderis underkastelse, eburu till det yttre fullstandig, dock invärtes saknar god vilja; att pi hoitnen af samhället ligger ett värdt raseri öfver slafveriets afskaffande, och att man,