Miledilerteree SEJ. OA nen Med anledning häraf inträffar det förmodligen nu som på min tid, att om; under sommarmånaderna, ett par fregatter och några mindre fartyg sjökommendersas, det då är särdeles svårt att få stationssijenstgöringarne på reglementsenligt sätt verksvällda, hvariöre vederbörande då också ständigt klagade ö ver officersbrist, och om någon af de sjökommenderade insjuknade, eå var det understundom ganska svårt att-få en passande i stället. Detta måtte väl vara hevis nog för den satsen att de gamla bestämmelserna för tjensten på stationerna måste förändras och till stor, om icke till största deln, ersättas med nya och tidsenligare. Nu bafva vi icke många fartyg att segla med och hela vår till krigsbruk dugliga flotta skulle, om den rustades, till bemanning af både smått och: stort icke erfordra 5000 dock ånn qvar från de tider då Sverige förutom-en talrik skärgårdsflotta, hade i sjö 124 linieskepp; och12-fregatter med-en samI manräknad bemanning of 30,000 man. Om jag minnes. räit, så finnes i Carlskrona följande kontor: Adöokalfiskalskontoret, kams rmarkontoret, sjömiliskontoret; varfskontoret, magasinskontoret, ekipagekontoret, konstruktionskontoret, : mekaniska kontoret...ochk -tygkontoret; i .tockholm kammarköntoret och i Göteborg ett kontor. Men; åtskilligasaf. :dessarrkontor hafva. under sig vandra..emåkontor,., bland hvilka jag kommer ihåg. i-Carlskrona: smaterialförvaltarens-kontor, inventarieförsaltarens kontor, artilleriförvaltarens kontor; sjukhusförvaltarens kontor särut virkesförvaltarens kontor, och i Stockholm materialförvaltarens kontor samt inventarieförvaltarens kontor. Här har du nu 18: kontor, men märk dock, att häribland äro icke räknade: Förvaltningen af sjöärendena, stotionschefernas tvenne kanslier, varfschefernas tvenne expeditioner, samt tvenne kommendantsexpeditioner, hvilka verk sammanlagda utgöra 8, som, lagda till förut uppräknade 18, sålunda utgöra 26 kanslier, expeditioner och kontor. Men när jag nu tänker litet närmare efter, har jag ändock glömt amiralitetskrigsmanskontoret i Carlskrona, äfvensom:. styrmanskontoret. samt i Stockholm : ekipagemästareoch styrmanskontoret, konstruktionskontoret och mekaniska kontoret, samt slutligen de tvenne kassakontoren i Stockholm och Carlskrona, hvarigenom vi slutligen få 33 kontor I I alla dessa kontor, verk eller expeditioner användas visserligen icke uteslutande rare, underofficerare, kanonierer, matroser och timmermän äfven användas att föra journaler och anteckningar af allahanda sjag, 1y civilstaten vid flottan kan icke räcka till öfver allt, oaktadt deu (enligt tlottans rulla) utgöres.af 95 personer — i sanning en vacker kontorspersonal för vår lilla flotta! Alla af dessa, eller åtminstone större delen, hvaribland finnas flera särdeles skickliga och framstående personer, hafva sin dag temligen jemt upptagen, ja endel.så mycket, att de få skaffa sig ytterligare skrifvarebiträden, för att kunna på tid som vederbör hafva alla sina-akter och handlingar färdiga. Dessutom finnas cheferna för matrosoch skeppsgosse-kompanierna Bs mt för de på stahvilka med sina biträden bafva dagligen mer eller mindre att skrifva, t. ex. rullor, stäl:en, folk som endast äro sysselsatta med att skrifva; är det icke saunt?! ; Skrifva, skrifva och skrifva — det har nu verkhgen blifvit eder hutvudsakligaste sys: :selsättping inom alla grader och förhållanden vid flottan, och fullt befogad är, med anledning häraf, eder klagan öfver det Pgkrifvare-regemente? som der mer och mer gör sig gällande, Men som tjensten nu, en gång blifvit ordnad, kan knappast en enda af de skrifvande undvaras, hvadan också endast. med svårighet skeppsskrifvare, eller som de kallas: ?proviantförvaltare?, kunna erhållas på utgående fartyg, hvarest derföre ofta en underolficer, utom sin egen, äfven måste sköta proviantförvaltarens syssla, till föge fromma för tjensten och ordningen. Skrifvandet har nu tagit öfverhanden, så att arbetena på-varfven, lika väl som den militära tjensten, ombord som i land, deraf på ett högst betänkligt sätt förlamas och mången gång får komma i andra rummet, allt ;ör Pformernas? skull, och detta måste vara orätt. : Här har du nu litet af mina funderingar. öfver några af de missförhållanden inom flottan, som, genom alltför långvarigt bibebållande af det gamla, blifvit bregta till sin spets. Skaffa flottans styrelse biträde af nägra kloka, kunniga köpmän eller sådana karlar, hvilka äro vana vid administrationen af stora privata industriföretag och skeppsrederi, låt dem tillsammans med ett par dertill passande civila och militära personer inom vapnet uppgöra tidsenliga bokföringssätt och kontroller, låt sedan civilpersonalen skrifva och militärerna sköta sitt, så verkställes äfven härigenom en ?delning?, lika nödvändig för tjensten som den af officerskåren! Om I sedan icke hafven flera f-rtyg än I kunnen hålla i godt skick, hvilkas antal nog efter behof och tillgängar med tiden, kunna ökas, samt dessutom icke talrikare befälspersonal och manskap än som. kan hållas öfvad, duglig och stridsfärdig samt sålunda sjelf vara belåten och af andra aktad, så kunnen I vara fullt förvissade att denna lilla flotta kommer att länvgt bättre uppfylla sina åligganden då det gäller, än hvad som skulle kunna blifva fallet genom tortsatt underhållande af ett system, der storleken är hufvudsak och dugligheten nära nog en bisak. Det vore lyckligt för flottan8 officerskår, om den nya organisationen redan hade hunnit så långt, att. hvar och en hade erhållit den lön som afses för hans grad. Men för tillfället tyckes en ganska naturlig klagan gilva sig tillkänna öfver den hårda nödvändighet som gör stt reorganisationen sker på kårens, icke på statens bekostnad, enär ofcivila. embetsoch tjenstemän, enär. office-l. tionen tjenstgörande , båtsmanskompanierna, : rapporter, uträkningar och reqvisitioner på . aflöning, brödoch matportioner m. m.,l. och dessutom sitta här och der i krokarne, på varfven och uti kasernerna med, fiera! man; men de storartade institutionerna stå RV SE Rs EA AE ANA SIR Aa nn ficerarne, genom att långsammare avancera