Kejsaren har mottagit en deputation från landtdagen i Prag, som till honom öfverIemnat landtdagens adress. Man vet att denna adress, som antogs efter mycket stormiga debatter, trots den tyska minoritetens lifliga motstånd, är affattad i fullkomligt federalistisk anda; den fordrar Böhmens återinsättande i sina gamla rättigheter och kejsarens kröning såsom konung i Böhmen. Om tidningarnes uppgift om audiensen är riktig, skall. kejsaren ha svarat i en mot landtdagens önskningar svarande anda. De länge omtalade underhandlingarne med Frankrike om ett handelsfördrag skola i dessa dagar blifvit afslutade, och fördraget säges redan fullfärdigt vara på väg till Wien. RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN, i Ekonomiutskottet. N:r 28. Afstyrker en af Per Östman från Westernorrlands län väckt motion om bestämmelser rörande ersättning åt provincialläkare för sjukbesök. N:r 29. Afstyrker jemväl en af Anders Medin från Kronobergs län väckt motion om förändrade anordningar i trafiken å statens jernvägar och ändring i derför gällande taxa m. m. GÅRDAGENS PLENUM. Ridderskapet och Adeln. Vi lemna här en redogörelse för diskussionen i gårdagens plenum med anledning af ekonomiutskottets afstyrkande af hr E. Fährei motion om , ånrättandet af ett univorsitet i Stockholm. Hr Fåhraeus åberopade sin i ämnet afgifna, vidlyftiga motion (som varit införd i Aftonbladet kort efter det den i ståndet väcktes) samt bemötte de skäl, som utskottet anfört för sitt afstyrkande. Utskottet hade sagt, att ett universitet i hufvudstaden: vore obehöfligt. Talaren hänvisade då på den betydliga tillväxt i folkmängd, som inträffat efter den tid det yngsta universitet i vårt land grundlades samt på detstora antal lärjungar som nu finnes vid våra elemen: tarläroverk, hvilka begge omständigheter voro kraftigt bevisande för behofvet af ännu ett universitet. Helt nyligen hade man också sett huru förslag väckts inom kommunen att inrätta en akademi samt med hvilken beredvillighet Stockholms kommunalfullmäktige skyndat att understödja detta förslag. Behofvet hade således på flerahanda sätt visat sig. Palaren anförde derefter exempel från länder, jemförande dessas folkmängd och antal universitet med våra och ansåj att vi borde hafva ett tredje. Utskottet hade vi dare anfört, att inrättandet af ett universitet skulle bli kostsamt och att utgiften skulle bli kännbar helst under en tid då landet är sysselsatt med så dyrvara företag som för närvarande taga dess krafter i anspråk?Talaren hade uppgjort ett kostnadsförslag och det öfverskrede ej 200,000 rdr pr år. Detta vore visserligen en stor summa, men om man betänkte att ensamt vid denna riksdag motionerats förhöjningar i anslagen till elementarläroverken till belopp af 185,000 rdr och vid föregående riksdagar omvexlande till ökningar, så torde väl ej förstnämnda belopp anses för så öfverdrifvet, då fråga är om en för, hela landet så nyttig anstalt som en högskola. Talaren fästade för öfrigt ståndets uppmärksamhet derpå, att här endast vore fråga om en skrifvelse till KE. M:t, i hvilken begärdes nedsättandet af en komit af sakkunnige personer, hvilka skulle taga frågan om inrättandet af ett universitet i hufvudstaden i öfvervägande och att K. M:t sedermera skulle hos rikets ständer göra den framställning, K. M:t kunde med anledning deraf finna för fosterlandet och för utvecklingen af dess vetenskapliga och högre andliga lif mest gagnande. Således vore det blott fråga om en utredning af ärendet och för en sådan borde man väl ej kunna bysa några farhågor. Man hade sagt, att rätta platsen för ett. universitet vore Göteborg, men detta ansåg talaren orätt, ty universitetet borde väl förläggas der, hvarest de flesta åhörarne kunde påräknas, och ntan tvifvel vore detta fallet i Stockholm, der för öfrigt en vacker början funnes till ett universitet; der funnes Carolinska institutet, således en hel fakultet, der funnes vidare andra vetenskapliga institutioner. Lefnadskostnaden vore för öfrigt billigare i Stock holm än i Göteborg och äfven denne faktor borde medtagas i räkningen. Utskottet har vidare sagt, att då norra jernbanan blefve färdig kunde Upsala anses såsom en förstad till Stockholm. Men en resa fram och åter för att höra en Företag upptager dock sina fyra timm aroch kostar ej heller så litet för den vetgirige. Talaren hemställde om ej frågan kunde anses vara värd en undersökning af sakkunnige män och yrkade återremiss af betänkandet på det utskottet måtte taga motionen i öfvervägande i denna riktning, nåot som utskottet ej vårdat sig om att göra. I r ha jemt 200 år förgått sedan Lunds universitets stiftelseurkund utfärdades, folkmängden har sedan dess ofantligt ökats, allt har gått framåt, och det vore hedrande för adeln, hvars historia nu hölle på att skrifvas, om å dess sista blad kunde inskrifvas, att den efter förmå a sökt 7 edverka till spridandet af bildning i det rära fosterlandet. r Ng mnsljern., ekonomiutskottets ordförande, Med?l urt mycket intresse för en akade8 IM ucande visat sigihufvudstaden, men han ..sembtällde huruvida staten borde vara den som åtoge sig akademiens inrättande. Folkmängden hade ökats, sade man — men detta faktum i och för sig vore väl ej tillräckligt skäl för Frundegandet af ett tredje universitet. I Lund och Upsala visade sig ej stor tillökning i de studerandes antal; på förra stället utgjorde de 400, på det sednare 1000; icke utgjorde väl detta något bevis för behofvet af ännu ett universitet. Antalet af lärjungar vid elementarläroverken har ökats så betydligt, anföres också såsom skäl för nödvändigheten att inrätta ett nytt universitet: men detta bevisar blott att vår tids praktiska riktning nöjer sig med den bildning, som fås i 5:te och 6:te klasserna. Politiska förhållanden kunde göra det nödvändigt att inrätta ett nytt universitet, men dertill ansåg tal. Göteborg vara lämpligaste latsen, med dess gynnsamma centrala läge och eV stigande befolkning. Att universitet förläggas till hufvudstäder, ansåg tal. ej nyttigt för vetenskapligheten och anförde exempel från Tyskland, der de mest framstående tänkare och lärde fått sin bildning vid smäåstadsuniversiteter. Det kunde också hända att en eller annan professor vid universitetet i hufvudstaden blefve polen tetsjägare och gjorde sina föreläsningar till s.k. populära i stället för vetenskapliga, och då vore Ju hans uppgift alldeles misslyckad. För vetenskapen vore således en universitetsflyttning icke nyttig; skulle det således vara det för de studerandes? Tal. trodde icke heller det. Vidrörde i sammanhang härmed de uppträden, som i dagarne . förefallit i Quartier Latin i Paris, de ådömda relegationerna, dem tal. fann fullt befogade, de inställda föreläsningarne — allt omständigheter som ej vore egnade att lifva hågen för. törlägandet af ett universitet i hufvudstaden. Tal, blb också mvrt ett Hfverslug Yftver kostnaderna