Till Redaktionen af Aftonbladet. Aftonbladet visade urder sin: granskning vf hr Rydqvisis ?statsekonomiska betraktelser? orimligheten i hr Rydqvists uppgifter om den skadliga inverkan som de friare tullagarne och specielt de, som fö!jt af den fravska hendelstraktaten, skulle hafva utöfvat på årskilliga af de svenska industr grearne. Då likväl Nya Dagligt Allehanda i eller — måhända rättare — med hr Rydjvists anda fortfarande upphöjer verop för våra fabrikers räkning. så torde några enkla meddelanden med deraf följande reflektioner om deafhr Rydqvist och det protektionistiska: bladet särdeles beklagadeindustrigrenarne tjena till dels att visa huru föga skäl vära fabriker ha att frukta utländsk. konkurrens, dels) att ytterligare framhålla den ringa grad af trovärdighet, som kan tillmätas pro:ektionisternas mest tvärsäkra påstöenden. . i i Med afseende på frentgandör söger:hr Rydqvist, hvad Afronbladet också ;eiterat, aw våra fabriker-alltmer öfvergåtttilbåstadkommande af mindre värdefulla grofva och således tunga fabrikater.. ;De officiella. berättelserna om d-nna del af: vår industri synas gechr Rydqvist rätt. Men. det. höga skyddet verkar: icke ensamtdetta förhallande, ty de flesia fabriker må väl tillverka groiva ylleväfnader, men den :erkändt största vinst lemna dock de begge stora fabrikerna, Drags och Smedjeholmens rtesp. aktiebolsg, i Nor:köping, hvilka mest bland alla tillverka finare ylleväfnader och att denna fabrikation lönar sig väl visar sig äfven deraf att en py större fabriksanläggning i nämnda stad, Bergsbro aktiebolsg, i ganska vidsträckt skala sysselsätter sig med tillverkning at vä nade? f finare slag. Dessa förhållanden äro så allmänt kända: att hvar och -enp kän lärt öfveriyga sig om -deras verklighet. Så lyckliga tukta bevisa emellertid avt-den del et vär ylleväfnads tillverkning, som har minsta skydd, fullkomligt frigjort sig från behofvet dersf; Men då så: är blir den officiella uppgiften om örvergäng n till det grotva och tunga icke något prohibstivt-be vis. Anledningen ull denna-öfvergång ligger oiviivelukagt deri, at tillverkningen : oriinärare väfnader tillsvidare, innan våra ariklar ha agnan marknad än vår een, är för Överge en mer naturlig industri; hvars alster säljas till den stora massan, ann nom omsättving.n i dessa ariuklar är särde: les liflig. och då massan i allmänhet beta. lar kön ant så är kspitaltillgängen för bedri vande af en sådan affär batydligt underJä tad. Finare artiklar hå deremot i värt lacd ingen stor marknad. De som köpa t. ex. kläd n, som wfverstiga 7 rdr aln, äro ett ojemförligt fötul mot den mängd som köper billigsre. sorter, och om man dertill lägger den omständigheten att fabrika tion at finare välmader betingar en bretydligt stwire grad af och omsorg äfvensom dyrt mesk r, så torde idessa förhäl anden böra s den: egentliga. anJedningen till den ötvergång som hr Rydqvist m. fl.-tyckas vilja anföra såsum ett näsmandenilliabrikernss undergång. Att de finare vänudsras, som ha minsta skydd, kunna löna sig så väl som vi antydt ären heder för denna gren af den svenska industrien; men det år alldeles oförklarbgr att äfven i öfrigt insigtstubkef brikanter kunna, oaktadt sådsna fakta, hysa en-så stur fruktan för tullnedsättningar. Det tyckes eljest vara en ganska naturlig sammanställning om mun resonerar som så: Dä den-fiaare-vutnadsindustrien, som i r kare länder char en stor marknad: och funnit em storariad: utveckling, kon här smöias med så mycken fördelat den svenske tabrikantn, sä bör den grö:re väfnaden, hvurät och hvarför vårt . lund: företrädesvis egnar sig, under tuliförhå landen. liknande dem under hvilka den linare arbetar, -hw ingsen:ing att fukta atkonknrrensen påvår sveurka marknad, hears bihof den så lenge fyll och med hvars alla egendomligheter mdus:riens idkare hunnit göra, sig fullxomligt hemmastadda, 3 Artikeln handskar päsiås af hr: Rydqvist ha blifvit tll den grad försummad:i den nya tulltaxan, att bankrutt drabbat flera af de svenska: handskfobrikanierna så snart: de nya tullbestämmelserna huvnit träda i verksadihet ell r uuder tiden tr.n den-15 April till utgilvandet af lir Rydqvists bok, d.ov: s. på eu tid:ymd af ungefar fyra och en half månader. För ett värre missöde skulle sä ker uidrig någon fabrikation ha blifvit ttsatt. K Kätta förhållandet med denna industrigren är cock dels att en vy ganska. storartad handsktabrik i år blifvit anlagd i Malmö; dels att säväl alla fabriker 1 Sköne som en betydande: :Göteborgs-tabrik vicke arlenaust bibehålla samma priser på sina: tillverkninar som före tulluedsättniogen utän äro i allmänhet så upptegna af beställningar att man nödgas väna flera veckor innan order kunna utlörss, hvilka uppgifter kunna vitsoOrdas af hvarje köpman som handlar med denna artikel; At töljakiligen handskindustrien kan med sitt uuvusrande skydd uthärda koukurrensen med Htlandet torde härigenom vara fullkomligen åd galagdt. Men den TabriksWwon som man egenligen förstört, mena hr R. och N. Dagl: Alleh., är sidenfabrikationen. Huru många -gånger har man icke bört samma visa om denna protektionismens, så att säga, älsklingsindustri. Hvarje nedsättning 1 tullen på sidenvaror har mötts med a priori vpphäfda dödsrop. Sidenindusirien har man velat ha betrakiad med en slogs nationalstolthet, lör hvars vård intet ofter. kunnat vara för dyrt och nu då mun vägat nedsätta tullen så änsenliet för närvarande tul häften mot fört — nu, menar man, är hela den vackra tan ken om svensk sidenindustri liksom bort blåst. Nu, tänka de oinvigda, då man lemrat konkurrensen så frit: spelrum äro väl na pår sidenvaror: ansenligt nedsatta. kligen fobrike: nas ruin nära. Inga eger forHfarmude räwghet ati nsk sid:nindustri; men, -ef 2, fotad på veruktigare iga -kyddstutlars ty varor äro de