Provisoriska sjukhuset ä Sabbatsberg: sjukantz let den 23 Dec. 71; inkomne under veckan lunginflammationer, enkla gastriska febrar, fal af nervfeber, diarr, vattkoppor, katarr, ros och njurivflammatien. Barnajukhuset : inkomne under veckan: mag inflammationer, fall af katarr, lungoch ögonin flammation. Allmänna Barnbörds-huset: antalet vårdade gvinnor den 23 December 13. Helsotillstånde odt. E Provisoriska Barnbördshuset: antalet vårdade qvinnor den 23 December 4. Helsotillståndet godt Diakoniss-sjukhuset : sjukantalet den 23 Decem ber 31; inkomne under veckan: nervfeber 2. Stockholms hospital för sinnessjuke: sjukantale den 23 December 173, hvaraf 85 mankön och 8 qvinkön. Stockholms stads och läns kurhus: sjukantale den 23 December 135, hvaraf 117 från staden. 18 från länet. Inkomna sjukdomsfall 21. Provisoriska kurhuset: inkomne sjukdomsfall 9. 3:0 Bland de fattiga (enligt fattigläk arnes veckorapporter): katarrer, halsinflammationer, frossor, skarlakansfebrar, diarreer, enkla gastriska febrar, smittkoppor, reumatismer, lunginflammationer, fall af difteri, rödsot och njurinflammation. 4:0 Hängelserna: Stadens: fall at diarr och reumatism. Norra korrektionsinrättmingen : katarrer, fall af diarr, enkel gastrisk feber och ros. — Bränvinstillverkningen i riket. Enligt denna dag i bränvinskontollbyrån afslutadt sammandrag öfver bränvinstillverkningen i riket för tiden från den 15 Nov. till den 12 Dec. innevarande år, utgör det under kontrollörs tillsyn uppmätta tillverkningsheloppet af 30-procentigt bränvin vid 15:o Celcius: Under 6:te helterminen (15 Nov.—15 DecC.....sssssssoo 2856 881,5 k:r Under 4:de halfterminen (1 Dec.—15 Dec.. . Lägges härtill den p sätt uppmä:ta tillverkningen under årets föregående bränniogstid. . 12939 769,5 ? så uppgår alltså årets verkning till........ Ar 1861 tillverkades. 957 240,0 ? 16753 891,0 ker 14 007 1075 kr År 1862 ? 14376 299,0 år 1863 16215 103,0 ? r 1864 M 14 999 060.0 Stockholm af rämnda byrå den 29 December 1865. B. O. Nycander. Om Christina Nilssons uppträdande på Theåire lyrique i Flotows ?Martha? meddelar en pariserkorrespondent till D. B. följande: ?Sverge har åter firat en triumf, denna gång i Christina Nilssons person. Det är visst sannt att mll Nilsson numera kan anses såsom fransk sångerska, och Frankrike vill onekligen kalla henne sin; men då hon sjelf eätter så högt värde på att vara svenska, sjelf aldrig glömmer det kära landet der uppe i Norden, och fröjdar sig åt sin framfåne kanske mest för den glädje, som denna ör åstedkomma i fädernebygden, så lärer väl ej heller Sverge vilja afstå från rättigheten att kalla henne sin. Hvarje gång den svenska konstuärinnan vinner en ny utmärkelse, ärligt tillkämpad genom vllvarliga studier och ett intelligent användande af de lyckligaste naturgåfvor, kommer läderneslandet och tager sin andel af triumfen. Det är i Flotows Martha, som mill Nilsson denra gång af pariserpubliken få:t en py lager i den vackra krans, hvilken såsom belöning och uppmuntran räcktes henne redan vid hennes första uppträdande i VioJetta. För ett år sedan utkorades hon till den konstälskande publikens gunstling, och då var hon dock endast debutanten. Nu ärt hon, om icke den fullmogna artisten — hon är dertill ännu alltför uvg —, likväl en konstnärinna med befästadt rykte både såsom sångerska och skädespelerska. Mil Nilsson har såsom Martha visat en ny sidaO af sitt konstnärskap och en icke mindre intressant än den hön framställde först i Vio letta och sedan i Trollflöjten. Hon har fagit ännu ett steg framåt. Det är sannerliRn för hvarje konstvän af stort intresse att ä följa en ung artist med sia uppmärksamhet under ett jemnt framåtskridande på den li bana, der hindren äro så svåra, men som dr alla måste vika för det ihärdiga sträfvandet vi fram till målet. ål Martha har förut varit gifven på italienmn ska scenen i Paris; men det var första gångi gen operan nu gafs å Theåtre-Lyrique. Sa-sh longen erbjöd vid första representationen fa den högtidliga och egendomliga anblick, som te en första representation alltid visar i dejlve större pariserteatrarne. Öfverallt såg manre ryktbara artister, namnkunniga skriftställare, gå ministrar, senatorer, generaler, nobla da-te mer — allt hvad Paris har utmärkt?;os blott här och der en obetydlig, men derför m kanske icke mindre varm vän af konsten.St Det göres utomordentliga ansträngningar för vi; att erhålla plats vid en sådan första repre de sentation; men så är det också ett skäde-af spel för sig på denna sidan ridån. fö Hvad mll Nilsson beträffar, är det svårt äf att jemföra henne med andra artister ilti samma parti. Jag har sednast hö.t Adelinajp Patti såsom Martha och fann denna e-lebra til sångerska der ha ett af kanske sina bästa til partier; men sannerligen hon deruti är öf-rte verlägsen Christina Nilsson. Dermed är icke te heller sagdt, att den gistnämnda såsom une Martha öfverträffar Patti. De uppfatta rollen på så olika sätt och kunna gå bredvid so hvarandra, utan att den ena kan sägas vara 1te bättre än den andra. Christina Nilsson ärm framförallt originel och sjelfständig. Om oc hennes utomordentligt sköva föst är redan sk ekrifvet så mycket, att ing ej arser mig behv höfva up ehålla mig vid detta för öfrigt så! år intressanta kapitel. Jag vill blott säga, attde rösten tycktes i Martha om möjligt ännu!Di mer klockrent klingande och på samma gång sti ljuft tilltalande. Så som denna Martha ds sjöng den verldsbekanta romaneen i andra! är Pr OJ CUM pu ou VV un