HN TIVA CU JavLULL RA MPpue. Litet anslog Trap den samfälda produktionen af de fyra sädesslagen samt ärter, bönor och bohvete till 24 millioner tunnor.) Man söker förbättra jorden genom dikning, mergling och odling; men använder mindre artificiell gödsel och guano. Benmjöl och rapskakor utföras till England; landtbruksredskapen hafva mestadels blifvit utbytta mot bätire. Annu ligger stora sträckor land oupplade. Nästan allsicke odladt är nemligen det hedland, hvilket såsom en fortsättning af den lineburgska heden genomgår jutska halfön från Elbe ända till Limfjorden. De skogar, som fordom beklädde hedarne, ha utrotats, i följd hvarat Jutlands kuststräckor också öfversandas. Hedarne på Jutland upptaga 119 geogr. qvadratmil, eller något öfver !4 af hela ytan; de i Slesvig 28 qv.-mil, eller 16 af hela ytan; de i Holstein 13?4, eller Yun af landets hela yta, och Lauenburgs: hedar 22 qv.-mil, eller 136 af detta hertigdöme (Bergsöe). Det odlade landets förhållande till det icke odlade är: I Jutland 1: 5,50, på Seeland 1: 2,82, på Möen 1: 2,67, Bornholm 1 : 3,54, på Fyen 1: 2,70, på angeland 1: 2,52, på Falster 1: 2,54; i medeltal 1 : 4,15. I Jutlands vestliga trakter, hedebygden, stiger proportionen till 1: 11,05. Här har alltså Jordkulturen ännu en lång lösebana för sig och stora utsigter till landvinning.? Liksom spanmålsproduktionen, är också kreatursskötseln af betydenhet. Under det i hertigdömena kreatursgödningen och mejeriväsendet öfverväga hästkulturen, bedrifves den sednare starkt på öarne. Hästarne från Fredriksborg och de små hästarne från Femern äro bekanta. Hvart år inköras 24—25,000 fålar. 1852 uppköptes i Danmark 16.188 hästar och fördes till Frankrike för ett medelpris af 166?3 rdr; 1853 steg antalet till 30,415 till ett medelpris af 213!3 och till och med 240 rdr. Man beräknar, att landet en gång skall kunna lemna 50,000 hästar på en månad, utan att göra jordbruket något afbräck. Kreaturen utgjorde 1860: Hästar (1845). Får. Svin. Danmark: 1,000,000. 500,000. 1,200,000. 322,000. Slesvig och Holstein: —700,000. 126,000. 323,000. Annu återstår ett vidt fält för detta land; jordbruket har kombinationer attsätta i verket, för att hinna möjlighetens gräns, och det kan betydligt öka sina animaliska och vegetabiliska produkter. På skog är i Danmark brist. Torftägterna lemna nödigt brännmaterial till husbehof, tegelbränning och dylikt. I hedtrakterna skulle skog lätteligen kunna planteras. I anläggandet af vägar, hvari Frankrike i nyaste tid gått så energiskt framåt, står Danmark ännu långt tillbaka. Skeppsfrakten gör på många ställen en mera fulländad väganläggning umbärlig. Goda chausser underhålla kommunikationen vid kusterna. Två stam-jernbanor hafva anlagts. Den ena sammanbinder Hamburg med alla Östersjöns städer, utsänder bibanor åt städerna vid Nordsjön och slutar i norra Jutland; den andra går tvärs öfver Seeland från Korcör till Köpenhamn, och nyligen har öppnats en, som går öfver Fyen från Nyborg till Middelfart. Danmark besitter, såsom redan är nämndt, inga dyrbara metaller eller värdefulla mineral. På Bornholm finnas visserligen stenkol, men af mycket dålig beskaffenhet, så att de icke äro bättre än god torf. Under det goda kol från Newcastle lemna 62 värmeenheter, gifva de från Bornholm blott 29—32, d. v. 8. värmekraften af väl beredd torf. Likväl äro stenkolen icke dyrare i Köpenbamn än i London; frakten är så billig, att denna artikel eger stor vigt för den danska industrien och marinen.? Så finner industrien sin grundval i åkerbrukets produkter. Fabrikationen af landtbruksredskap förbrukar ensam årligen 24 till 28,000 centner jern. Följande faktum . karakteriserar fabrikanternas företagsamhet. : Den gamla skandinaviska plogen med sitt. tunga anspann, som fordrade 4 till 6 hästar . och illa fullgjorde plöjningen, var allmänt bruklig för 25 till 30 år sedan. Då införde landtbrukssällskapet skottska plogar och lät dem arbeta på åtskilliga orter; deras företräden erkändes genast. Året derpå infördes 1200 sådana plogar till Danmark; i Flensborg, Odensee, Köpenhamn, Aarhus och till och med de mindre städerna upp-! stodo fabriker, af hvilka en på fyra år sålde ? ej mindre än 12,000 stycken. Besinnar man, att det på andra håll endast med svårighet f lyckas att skaffa nya redskap inträde hos bönderna, så måste man erkänna detta framBteg. I Sedan länge tillbaka ha landtbrukssäll :; skap bildat sig i Danmark, som sjelfva ori zanisera sina angelägenheter och ensamma ( bestrida sina utgifter. Det kongl. landt-å n I Nn V 0 orukssällskapet, som daterar sin uppzomst sedan nära 100 år, visar sig mycket gagneligt för jordbruket (men icke för planteringen af hedarne!) Genom stiftelser och jegater samt genom de ordinarie bidragen , if medlemmarne har det samlat ett betydigt kap:tal. Det eger öfver hvart amt be n krifningar på danska, vid hvilkas utarbe-S ande Forchhammer — Oersteds efterföljare — Bends och statistikern Berggreen hafva viträdt. Regeringen afhåller sig från inblandnin-F sar i de ekonomiska angelägenheterna och ynes följa engelsmännens self-government. Jen enskilda industrien har hon låtit för-,, sofra sig som om denna vore fullkomligtb fverens med henne och hade samma in-h ressen som hon. ?Ju mindre styrelsen blanlar sig i åkerbruzaet och industrien, dess vättre är det?, sade en minister vid en fest, om danska agronomer hade i Odensee, lt, ch dessa ord upptogos med bifall. (DettaA lingar som en suck gent emot franska nc egeringens centralisationsåtgärder.) M fSkolväsendet har likaledes höjt sig.7 Slementarskolorna besökas flitigt. Flera andtbruksskolor finnas, som, dels på sta 7 ens dels på landtbrukssällskapens bekostad, underhållas på de stora egendomarne. 1 Jet gifves till och med mejeriskolor för m tWinnaR of handa la na nn Da onduasta Svan