Article Image
2 2 WW WIRELESS IR UV 10 DUV. Bref från Danmark. (Från Aftonbladets Korrespondent.) ; Kjöbenhavn den 14 December. Den glädje, som här råder med anledning af den svenska representationsreformens framgång, har bland annat funnit sitt uttryck riksdagsmännens lyckönskningsadress till svenska regeringen och rikedagen. Det var ndast helt få riksdagsmän, som vägrade tt deltaga i detta steg; särskildt var detta ändelsen med öfverste Tscherning. Denne ilderstigne politiker — han fyllde i går sitt juttionde år — har tillförene varit en god skandinav, men på sednare åren alldeles adlat om, så att han nu snarare är tysk än kandinav. Mycket medverkande bårtill är ans intima förhållande till konungahuset, vars oskandinaviska sinnnelag vid hvarje illfälle lägges i dagen. Tscherning inser sanska väl, att reformförslagets åntagande kommer att bringa skandinavismen ett välligt steg framåt, ty de tre nordiska rikenas örfattningar komma derigenom i större samlang med hvarandra, och detta skall åter a till följd att de offentliga ledande mänen i de tre rikena träda i närmare förbinlelse än hittills och genom gemensamma förlag nödga regeringarne — mellan hvilka ör ögonblicket ej synes herrska den inneriga sympati, som egde rum i Fredrik VII:s id — att arbeta på ävägabringande af en närnare interpationel förbindelse i socialt och vorgerligt hänseende mellan de tre nordiska olken, hvarigenom dessa skola komma att nför utlandet framträda som en sluten enhet. En begynnelse i denna riktning har redan kett derigenom, att flere folkrepresentanter Sverge, Norge och Danmark framlagt lika dande lagförslag å de tre riksdagarne. rjan gjordes af Nyholm, Chr. Rimestad ch Termansen, som föreslagit att i Norge ällda domar skola kunna exeqveras i Dannark och tvärtom, Då en dylik regelredan säller med hänsyn till svenska domar, egde nan anledning att vänta, ätt föreslaget ej kulle stöta på något motstånd, men det oakadt uttalade sig justitieministern deremot, wilken hittills ansetts för god skandinav, iksom äfven Tsehernings Sancho Panse, loktor G. Winther, dundrade mot dem, ?som akom regeringens rygg arbeta på den prakiska skandinavismens genomförande?. Men lenna gång segrade skandinavismen, ty förlaget antogs med stor majoritet. Det beättas, att flere riksdagsmän ämna följa det sifna föredömet och framlägga flera förslag, om gå ut på att åstadkomma öfverensstämnelse mellan lagstiftningen i de trerikena, dan har härmed beträdt den rätta vägen; sedan den på detta sätt blifvit banad, kall det en gång bli vida lättare att genomöra den dynastiska: enheten, än om man vörjar med: denna och sedermera skall röja äg för id6ens realiserande i detaljerna. Zhuru flere af våra ministrar mäste anagas vara skandinavismen uppriktigt tillina, så anse de likväl rättast att tillsviare låtsa som om de icke vore det. Jag an föreställa mig, att hänsyn till hofvet bjuler dem att intaga denna ställning. Nägra åligt skrifna artiklar i den officiösa Beringske Tidende predika, att passivitet i alla iktningar är hvad som mest gagnar Dannarks sak. Då jag kom att nämna. Berl. idende, kan jag ur pålitlig källa meddela, tt detta blads älderstigne redaktör skall ha eslutit att draga sig tillbaka vid årskiftet. kom ban är 85 år gammal och endast af välilja mot utgifvrarne tillsvidare öfvertog blaets ledning, sedan hr Krebs bragt prenumeantsiffran att sjunka till ett sådant minimum, tt bladet svårligen kunde bära sig, kan man ej indra på att han nu söker hvila. En otroig mängd Kandidater skola hafva anmält ig till den lediga befattningen. Ryktet vämner sålunda general Harbou och major allesen, dr Rosen och hr Buchheister jemte nånga flera. Utgifvarnes vallärer ej fallit å någon af dessa mer eller mindre beröma personligheter, utan på etatsråd Knudsen, nedlem af riksrådslandstinget. Då han är n särdeles duglig och aktningsvärd man, ar allmänheten goda skäl att vara belåten ned valet, så mycket mer som han sannogt får till biträde en talangfull yngre pulicist, som tillförne varit medarbetare i edrelandet. Man kan vara ötvertygad m, att Berl. Tidendes sedvanliga hofför4 yllarton ej skall fortfara under denna redakion, och att bladet ej skall lemna plats åt ntiskandinaviska artiklar såsom under Krebs ch till en del under Nathansons ledning, m ock bladet af hänsyn till sina anteceentia och sin ställning måste iakttaga en iss återhållsam ton. Strafflagen är för ögonblicket under beandling i riksdags-fo!kethinget, der dödstraffets förfäktare och motståndare dråpgt kämpa om secern. Här i vårt lilla land, er gudskelof.i medeltal ej stort mer än en frättning om året eger rum, har frågan cj ägon öfvermåttan stor. praktisk betydelse. ag förmodar för öfrigt, att Richerts beanta medlingsförslag, som är genomfördt i en svenska lagstiftningen, äfven kommer tt antagas hos oss, emedan regeringen, som ljest är så rädd för svenska -institutioner, lärkvärdigt nog har accepterat detta förag. Juels förslag om afrättningarnes verkällande, enligt amerikanskt föredöme, inm fängelsemurarne lärer näppeligen vinna tt tillräckligt antal röster, ehuru det måe erkännas, att denna metod erbjuder långa fördelar framför den offentliga exeutionen, som ofta föranleder anstötliga ppträden. Techerning har framställt ett menderment, som ögonsynligen går ut påln tt bringa hvarje slags verksamhet törj, kandinavismen i kollision med strafflagen, å jen detta förslag kommer ej att förvärfvah ånga flera röster, än motionärens. egen. tj Tara SS ren At EEE AR SR OR PR AE BD DNA mE—— — —Sttt d Jtländska pressen om den svenska å vannActAontatlanaefirå ndavindan h

18 december 1865, sida 2

Thumbnail