Article Image
de besluta likaväl som t. ex. om extra bevill ningen. Beklagligt vore om den nu inbrytand nya liberalismen skulleuppträda med för vande af andras åsigter. Hr Hierta ansåg trågan om remiss böra afgöras af ståndets ordförande, villa helst undvika onödiga tvister samt bad dertöre hr Henschen återtaga sin motion dels emedan han hade skäl att tro motionen ej komma att vinna stöd hos utskottet och dels att äfven i så fall den vore för tidigt väckt och blott skulle tjena till att väcka ond blod. Tal. ansåg sjelt flera förändringar behölfliga, men att man borde låta den nya representationen sjelf bestämma häröfver. Ett stort antal af ståndets ledamöter instämde med hr Hierta. Hr Henechen var såsom representant skyldig att följa pligtens bud, utan hänsig. till egna tycken, samt egde derföre ej :ätt att ätertaga motionen. Tal. ansåg hr Hiertas försäkran om motionens mottagande i utskottet vara icke fullt att lita på då man väl kände hans stora inflytande inom statsutskottet, särdeles dess riksgäldsafdelning, men han hade ännu ej dokumenterat sig att föra bevillningsutskottets talan. Ännu fanns tid för städerna att återtaga hvad de förlorat genom 24 af bränvinsförordningen utaf den 18 December 1863, helst då man hade mycket att hoppas at utskottets städse visade liberalitet. Så längt tillvak d 1854 års riksdag hade talaren på sarm kt en motion, hvarpå då ej nekades ren h han motsåg derför med visshet samma result då väl friheten på dessa 11 och ej blifvit förqväfd. 2 af vigt att remiss nekades, 1 lopp mång motioner kas. Han afslog ej reism, utan emedan han gens tydliga bud. är uttalade fruktan med det nu anget samt att grunden vägar röra dervid, om åren måste tillv Hr Lemchen då eljest under ri på samma sätt kuxde miss af bristande I ansåg den strida m Hr Sundvallson t för remiss att det står 2 tagna representationsför är så bräcklig att man motionen nekas rem n dålig lag blir ej bättre deraf att man I ar felens belysning, sådant handlingssätt bevisade blott åsigter, hvilkas namn tal. här ej v attala (2). Hur klokt det nya barnet än vore, borde man dock ej motsätta sig försök till dess förbättring. Tal. sjelf hade bragt diskussionen i detta ämne till lit genom sin motion om remiss 1 förordningen om landsting, samt ansåg den nu ifrågavarande blott som en utve sin, hvarför man omöjligt kunde neta remiss deraf ifall motionären ville 0 1 utgångspunkt, hvilket dock tal. all aus 2 obehöfligt. nschen ansåg sättet betyda föga blott saken kommer fram, då frågan är af så stor vigt för städerna, som nu se sin representationsrätt så betydligt minskad. Han ansåg det så mycket vigtigare att frågan hänskjutes till utskottet som han trodde den komma att stödas af flera äfven i de andra stånden, Hr Lemchen förklarade ga motioner af fanska generelt syfte kunna väckas, utan att detta berättigade till en obegränsad fortsättning under riksdagens lopp. Ett motsatt sätt att tyda grundlagens bud var väl konstigt, r talaren fört. for att anse motionen oberötti samt detta inalunda af någon öfverdritven ömhet för grund: lagens bokstaf utan blott emedan det var rätt. Hr Henschen ansåg sig hafva stöd af praxis från förra riksdagen samt yrkade fortfarande på remiss. Såsom förut är nämndt afslogs likväl detta, hvaremot hrr Henschen, Sundvallson, Bolinder m. fl. anförde reservation Expeditionsutskottets fi z om reglering af utgifterna på första hufvudtiteln begärdes på bordet och likaså bordlades statsutskottets utlåtande n:r 12 och 18 samt ekonomiutskottets mem. n:r 7 och 10, hvarpå ständet åtskildes klockan tre qvart till 3 e. m. Bendeståndet. (Kl. 1 e.m.) Riksdagspolett utdelades till Corl Gustaf Sködberg från Nerikes län, hvilken. sedan förra valet blitvit öfverklagadt och upphäfdt. efter förn val med Edsbergs, Lekebergs, Kurula m. fl. h rader, nu ånyo legitimerat sig som riksdagsfullmäktig för desamma, och beslöt ståndet. i talmannens framställning, att återinsät berg i det utskott han vid riksdagens början tillhörde. Sedan derefter en gre protokoll: begärde J. M. Bjorkman från nt uppgaf att han funnit anledning till ng mot chefen för finansdepartementet, kning öfverlemnades till konstitus behandling. lutades kl. 2 e. m.

16 december 1865, sida 3

Thumbnail