heja sin längd Oppnadesitor tralken, cilet 200, var passagerareantalet 77,438, eller 9110 pr mil och 87,674 rdr afgift, eller på 3!2 mil 31 885 passagerare och 36 057 rdr. På Nora— Brvallajernvägen, hvars längd är 1!2 mil, var antalet af passagerare är 1861 19.090. år 1862 20 559. och , år 1863 23,536. Efter dessa lemnade upplysningar torde Allehandaförfattaren finna beräkningen ingalunda öfverdrifven, utan snarare låg. jernvägsprotokollet vid landstinget anmälde borgmästaren Waldenström sin önskan, att hans reservation mot komiterades betänkande (tryckt förut till största delen i tidningen Wermlands-Posten n:r 73) skulle bland landstingets protokoller tryckas, och bergmästaren S. anhöll, att hans svar på brukspatron Wahlunds kritik måtte intagas i landstingets hardlingar, men på ordförandens föreställning att landstingets protokoller ej utkomma af trycket förr än striden om jernvägen redan vore utkämpad, afstodo båda de nämnda herrarne från sin begäran om tryckning af deras skrifter, och man fattade det beslut att intet vidare skulle tryckas. Hade Allehandaförfattaren haft godheten tega notis om dessa faktiska förhållanden, hade ha: kunnat spara sina nu i vädret riktade hugg och sina uppmaningar till allmänheten att inregistrera i minnet den mindre vackra manövern?. Allebandaförfattaren, som med en gammal strategs öfverlägsenhet dekreterar om de i landstinget sammandrabbande armernas? seger och nederlag, hvarvid han med sitt blotta maktspråk ger de slagne segerns krona, ?vill ej mycket tala om operationerna på sidan om de offentliga handlingarne?. Han kan hafva sina skäl dertill, men det torde tillåtas att i dagsljuset framdraga något litet af dessa operationer. Dä Eltsborgs läns landsting beslöt en uttaxeriug af länet på flera hundra tusen rdr för Herrljunga—Wenersborgs— Uddevalla-banan väckte detta beslut mycket uppse.nde, och man undrade om det skulle vinna K. M:ts bekräftelse. Sanktionen vanns och härmed är gifvet att en landstingsmajoritet kan på sä sätt beskatta länets invånare. Af detta prejudikat begagnade sig Carlstadsintresset med mycken skicklighet, och i det nummer (n:r 73) af tidmingen Wermlands-Posten, som straxt före landstinget utkom, förespeglas, att, om bergsJagsintresset nu lyckas genomdrifva sin åsigt om stambanans nordliga sträckning, få länets invånare, på grund af följande landstingsbeslut, underkasta sig att bygga bibanan Filipstad—Norum. En hvar, som känner allmogens afsky för dylika taxeringar och dess oförmäga att inse jernvägarnes nytta sa länge de derom sakna all erfarenhet, kan lätt begripa hvad verkan ett sådant argument, vid landstinget skickligt kringburet, mäste utöfva på dess ledamöter af bondeståndet och andra, som ej af denna bibana hafva nägon direkt nytta. Under landstinget ankom underrättelsen att Skaraborgs iäns landstiog beslutit en utgitt af 100,000 rdr för jernvägar oah skärpte ytterligare farhågorna i detta afseende. Det var sälunda ej någon försummelse utan välberäknad taktik då Carlstadsintresset såsem kontraproposition vid den afgörande voteringen uppsaue helt enkelt det yrkande, att bergmästaren Sjö grens motion och komiterades betänkande skulle till ingen landstingets åtgärd töranleda. Härigenom tick man på sin sida alla, som hyste larhågor för framtida taxeringar till bibanan, och huru lätt det sedan var att förklara detta nej likabetydande med en opinionsyttring för Carlstadslinien har säväl Allebandatorfatteren som sedan Wermlands-Posten visat. Ännu har ej blifvit visadt, att vid landstinget blifvit framstäldt nägot yrkande, att Carlstadslinien skulle af lundstinget förklaras vara för provinsen den törmänligaste, men i sitt n:r 78 för klarade Wermlands-Posten denna uppgitt vara mot bättre vetande sammanskriven. På frågan af hvem eller vid hvilket sammanträde det yrkande blifvit framstäldt, att landstinget mätte uttala en sådan opion har intet direkt svar ingått, endast ett ndirekt i Aftonbladet n:r 231, der sakförhällandet erkännes och orsakerna dertill förklaras. I samma nr 78 påstod Wermlands-Posten att minoriteten vid landstinget uttalat den åsigten, att nordvestra stambanan måtte dragas från Kristinehamn öfver Carlstad till södra ändan al sjön Fryken?. På frågan huru Wermlands Posten visste att de 28 (minoriteten) uttalat denna opinion om jeravägen ötver Carlstad till Fryken svarades först, att berättaren velat inbilla folk att de 28 voro neutrala, och sedan har man fått det besked, att deras reservationer visa det, men ifråga om dessa reservaiiover lemnar Wermlands-Posten så stridiga uppgifter, att i en nummer nämnes, att 28 och i raden derefter att de fleste (säledes ej alla de 28) reserverat sig. I en annan nummer nämnes att reservanterna skola vara 23 till antalet. Då närmare upplysningar vunnits om innehållet af de skritiliga reservetionerna skola vi till denna sak äterkomma Dessa skrift Jiga reservationer, som ej vid landstinget upplästes, och hvilkas innenåll derföre endast är bekant för ett tfätal, skola för öfrigt bevisa, utt vid landstinget yrkaws, att landstinget skulle afgifva en opinionsyttring för Carlstadslinien. Frågan huru det är möjligt att först i en efter fattadt beslut afgilven reservation väcka ett eädant yrkande förklaras af Wermlands-Posten vura endast ?en löjeväckande ordstrid? och visar, enligt denna tidnings sätt att föra diskussion, en tendens att inbilla folk osanningar, Ord: rytteri? m. m. Om Wermlands-Posten och den gamle strategen skola lyckas inbilla folk, att alla de 28 voro öfvertygade om Carlstadsliniens företräde, få de troligen an föra nya och bättre skäl derför, isynnerhe som man känner och kan namngilva perso ner, till och med bruksegare, som förkla rat enda orsaken till deras vid denna vote nag atgilaa nej hatva varit farhågan föl famtiva taxeriogar till bibanan. I Afton bladets n:r 251 252 förekommer en upp sats om huruledes en jernvägso inion kar tillverkas?. Olika personer draga olika lär domar af samma undervisning och vi halvi d-rat lärt huru en tidningsarukel kan till verkes. Skefheierna i denna låvgträdig framställnivg torde dels det föregäend