DANMARE. Regeringen framlade i tisdags för riksdagens landsting det af riksrådet i dess nyss slutade session antagna utkast till Danmarks genomsedda grundlag af den 5 Juni 1849, som, om det af riksdagen bifalles, kommer att träda i stället för de tvenne hittills bestående författningarne: riksrådslörfattningen af den 18 November 1863 samt den genom kungörelsen af den 2 Oktober 1555 ill konungarikets särskilda angelägenheter inskränkta grundlagen af är 1849. Emellertid har författnivgsfrågan ännu en lång väg att tillryggalägga. Enligt Juni-grundagens Y 100, skal! nemligen förslag till ändring i samma grundlag framläggas för lagtima riksdag; om det bilalles af denna och äter i oförändradt skick godkännes af nästa lagtima riksdag samt af konungen antages, skola båda tingen upplösas och nya valför rättas; godkännes förslaget af den nyvalde riksdagen — vare sig i en lagtima eller urtima session — och sanktioneras af konungen, så är det dermed upphöjdt till grundlag. På det våra läsare må kunna följa de förestående förhandlingarne, anse vi oss böra redogöra för utkastets bestämmelser i den hufvudsakliga tvistepunkten, som är landsthingets (öfre kammarens) sammansättning, så roycket mer som en af våra kolleger missförstått och på ett vanställande sätt framställt detta än.ne. Nedre kammaren är bibehållen i det skick, såväl Juni-grundlagen som Novemberförfattningen stadga. Öfre kammaren skall enligt utkastet bestå af 66 medlemmar, af hvilka 12 utses på lifstid af konungen bland förutvarande folkvalda representanter för konungariket; 1 af Feeröarnas lagthiog; de öfriga 53 på följanåe sätt. I hufvudstaden väljas 7 ledamöter af öfre kammaren genom elektorer, hvaraf hälften utses (1 för hvarje 120 väljare, dock så att öfverskjutande 60 räknas för 120) af dem som ega valrätt till folketinget, andra hälften ör de folketingsväljare, som året för