a 0) EE NE SJ AMN SAMA MA MD BVE! vande frasernas halfdunkla bakgrund oc nödgas att hålla stånd mot den belysning som faller derpå från de historiska sakför hållandenas fackla? Det är den fråga, vi det följande skola besvara. Den erinran, som härvid i främsta rum met sjelfmant inställer sig, är att de, son tala om ?bondregementet? i Norge och Dan mark, ej ens gjort ett försök att visa, at det kungliga förslagets valrättsoch valbar hetsbestammelser verkligen tilldela svensk: allmogen samma inflytelse på representatio nens, och särskildt dess nedre kammares. sammansättning, som Norges och Danmark: grundlagar tillförsäkra dessa länders bonde. stånd. Försöket har antagligen uteblifvit al den anledningen, att det befunnits alltför orimligt. Låt se, hvilka qvalifikationer för politiska rättigheter Danmarks författning kräfver ! Enligt den reviderade riksrådsförfattninfen af den 18 November 1863, liksom enigt Danmarks rikes grundlag af den 5 Juni 1849, tillkommer valrätt till folkethinget: Penhver uberygtet Mand, som har Indfödsret, naar han har fyldt sit 30:te Aar, med mindre han a) uden at have egen Huusstand staaer i privat Tjenesteforhold; b) nyder eller har nydt Understöttelse af Fattigvesenet, som ikke er enten eftergiven eller tilbagebetalt; e) er ude af Raadighed over sit Bo; d) ikke har havt fast Bopel i eet Aar i den Valgkreds eller Stad, hvori han opholder sig paa den Tid, Valget foregaaer. Och valbarhet till folkethinget eger enligt frandlogen af den 18 November 1863 enver uberygtet Mand, som har Infödsret, er bosat i Riget og har fyldt sit 25:de Aar, med mindre han er ude af Raadighed over sit Bo.? Så se de verkligen demokratiska danska valrättsoch valbarhetsbestämmelserna ut. Om det nu ej kan förnekas, att svalget mellan dessa qvalitikationer och de i det kungliga förslaget uppställda är ofamligt, så frågas: är det ärligt och med sanningen öfverensstämmandr, att rangera det hvilande svenska reformförslaget, med dess censusbestämmelser, på samma linie som den danska grundlagen med dess ofvan angifna rent demokratiska karakter? Och är det logiskt, att såsom följd af det förras antagande förutspå samma demokrati?, samma bondregemente?, som förmenas (men aldrig bevisats och ej kan bevisas) hafva varit resultatet af den sednare? Svaret på dessa frågor kan ej vara tvifvelaktigt. Huru har då — vi komma nu till vår andra erinran — huru har den danska ?demokratien? begagnat sig af sin makt, hur ser i verkligheten det ?bondregemente? ut, som hon i sin grundlagsenliga allsvåldighet påstås hafva etablerat? Våra läsare torde påminna sig, att sommaren år 1865 öfver hela Danmarks rike pågick den häftigaste agitation, den mest förbittrade valstrid, som ännu någon gång förekommit i det landets politiska lif; den danska demokratien, representerad af ?bondevännernes? mäktiga förening, uppbjöd vid folketingsvalen alla sina krafter, för att ernå en öfvervigt, tillräcklig att bestämma lösningen af författningsfrågan. Låtom oss betrakta resultaten af dessa val, låtom oss se detta förfärliga ?bondregemente ; rätt i ansigtet, och vi skola göra den märk-: värdiga upptäckten, att bönderna intaga enl: ganska måttlig, för att ej säga ringa, plats: i detta så mycket omordade bondregementes egentliga centrum och verkstad, repre-! sentationens nedre kammare. Detta är visst t ett ledsamt faktum för dem, som en gångl4 fått i sitt bufvud, att Danmark skall visa ! oss vådorna af en lössläppt demokrati. li Men vi kunna sannerligen ej till deras för-1 mån ändra detta faktum, vi kunna ej hjelpa, !t att förteckningen öfver de i somras, i en c lighet med ofvan ngifna grundlagsbestäm-e melser, nyvalda 101 medlemmarne af dan-t ska folkethinget lyder sålunda (jemför Ber-q lingske Tidende n:r 208 för den 28 Augustilj 1865) : d 29 representanter för allmogen; 7 stora ä odsegare : 4 köpmän; 2 husegare; 1 fabria för; 1 assuransdirektör; 7 prester; 7 offi-s cerare; 5 skollärare; 3 etatsråder; 3 kam-N marråder; 3 justitieråder; 3 statsrevisorer;s 2 skolinspektörer; 1 konferensråd: 1 assessor; 1 kansliråd; 1 kriminalrättsassessor; 1t professor, 1 landsöfverrättsprokurator; 1 öf. !h verrättsassessor; 1 borgmästare; 1 lands-g öfverrättsassessor: 1 höjesteretsadvokat; 2g prokuratorer; 1 jägmästare; 1 sockenfogde; u 3 redaktörer; 1 filosofie doktor; 1 filosofie, fc 1 politices, 1 teologie, 2 juris kandidater;g: 1 bibliotekarie. m Denna lista, å hvilken embetstitlarne spela fa en så betydlig roll, torde tilliyllestgörande ra ådagalägga, att nedre kammaren ej beherrD skas af något exklusivt ?bonderegemente?.p Mot 29 representanter fir allmogen stå 72tr för öfriga klasser. Måhända är då öfre kammaren, landstinget, prisgifven åt demokra-sä tien? Låtom oss undersöka. i Evligt Novembergrundlagen äro valberätti u tigade till öfre kammaren alla de, som halfic valrätt till den nedre, om de under året ra närmast före valet antingen i direkt skattsa till staten eller kommunen erlagt 400 rdrjet rmt eller ock bevisligen egt en ren inkomst sic af 2400 rdr 8. m. Valbarhetsvilkoren äro st d desamma som till nedre kammaren. fy Man må dermed jemnföra Iaf vårt hvion lande reformförslag, (att i tre år före valet! ka ha egt till 80.000 rdr taxered fastighet eller leg skattat för 4000 rdr inkomst af kapital eller hu arbete) samt 12 af samma förslag, som te; ytterligare betydligt höjer denna valbarhetspe u census genom stadgandet att riksdagsman i I första kammaren ej eger att för denna be-lsin fattning något arvode uppbära?; — hvar-nö emot enligt danska grundlagen första kam-uoff marens medlemmar få samma dagliga ve-li lerlag, som folkethingets medlemmar. Attlge de kära konservativa garantierna? äro ännu i slaget än genom den danska grundlagen, ttre skyddade genom det svenska reformdis ir således oförnekligt. Men antagom, attlöns te ej vore det, att vår ötre ka maressam-skr nansättving vore lik den danska; gifver då bi len sedneres beskaffenhet anledning till nå-en sot tal om ?demokrati?? öfv Riksrådslandsthinget bestod vid början af! G e fota sessivnen af följande folkvalda med-Sve emmar (vi torde kunna förbigå de tolfioch kongevalgte?): till 1 minister (konseljpresidenten); 7 etats-har åd (hvaribland 1 höjesteretsassessor, 1 ge-lans eimeetatsråd, 1 borgmästare, 1 departe-väg nentsdirektör, 1 godsegare), 3 stiftsamtmän i d ch 4 amtmän; 1 f. d. minister och amt-des: san; 6 prester (hvaribland en biskop); 3!om Mcerare; 3 hofjägmästare och 1 jägmä-bin are; 2 statsrevisorer (hvaraf den ene ap-tänl ellationsråd, den andre professor); 2 kamfatt arherrar ; 2 fabrikanter; 1 konferensråd: ec! h professor; 1 overlerer; 1 redaktör; 1lanc ispachör; 1 gårdegare; 1 parcellist; 3ju han 1 hä itieråder (varidiand 1 proprietär, ni dsfogde, ; h ider (deraf 1 proprietärg; 1 kansliråd (och ra ng utskrifningschet); 2 kammar-tros lic iradstogde); 1 borgmästare (och härads-ires gde); I sockenfogde; 4 egare af grefskap, en aroni eller stamhus; samt slutligen 1 obe-strä dlad godsegare och 2 dito prprietärer. Det tyckes sålunda vara ond om ?demoa tiska? elementer i öfre, liksom de ingand.a finnas till oproportioneligt antal i dre kammaren. Hvadan då detta tal om? n danska demokratien, desa högtidligt rnande fingervisninger öfver 3undet? Detta let är ett löst tal — hvars främste uppfsman är det preussiska junkerdömets chef, ) efve von Bismarck-Schönhwsen — och de ;