STOCKHOLM den 18 Nov. Det märkligaste, som förekommit i dagens plena, är ett sakrikt, bevisaunde och populärt hället föredrog, i hvilket representanten i borgareständet för Carlskrona, hr litt, understödde grefve v. Platens sjöförsvarsplin och gendref de inkast, som blifvit gjorda mot den föreslagna delningen af personalen. Hr Witt ådagalade att det vore lika orimligt att begära det samma personal skulle vara lika kunnig och förfaren i hvad som hörde till marinens olika vapenSR som att fordra af hvar och en som tillhörde landtarmen, att han skulle vara på samma gång infanterist, kavallerist och artillerist. Det sjömanskap, som skärgårdsartilleristen behötver ega, förvärfvas bäst på de farvatten, der hans vapen är ämnadt att operera, och det är för förvärfvandet af detsamma fullkomligt onödigt att föröda tid och kostnader på verldsomseglingar. I de andra ståndens korta sammankomster törekom knappast något anmärkningsvärdt, om man ej såsom sådant vill anse en liten jernvägsskärmytsling, under hvilken friherrarne Sprengtporten och A. C. Raab samt grefve E. Sparre bekämpade frih. af Uoglas motion om jernvägslån och anslags beviljande till östra stambanans fullbordan. Det ansågs att, med afseende å nningeställningen, tiden icke nu vore ämplig för åvägabringande af detta företag, och ansåg grefve Sparre för sin del, att de medel, som kunde blifva disponibla utöfver hvad som erfordrades för nordvestra banan, väl nu i främsta rummet borde användas till jernvägarnes utsträckning i det norra Sverge.