Till redaktionen af Aftonbladet. Det må med skäl förundra mig att hr T. A. Billbergh kan tro att jag inför allmänheten skulle kunna framlägga falska uppgifter i egen sak, som jag bör kunna hafva fullt reda på, och att han ej istället antager möjligheten af egna misstag eller förbiseenden. Han anför såsom stöd för komiterades uppgift om hyresafkastningen, den till mantalsskrifningen i Dec. månad 1864 afgifna förteckningen på i huset boendes hyreskontrakter. Han glömmer således, att man kan hyra lägenheter i ett hus utan att der bo och att således desse ej boende icke vid mantalsskrifningen kunde ifrågakomma. Han lömmer vidare, eller kände icke, att till östflyttningen 1864 voro lägenheterna i hela den till jernvägsstyrelsen nu afträdda delen af mitt hus.uppsagda, och de der boende afflyttade, och hvilka således icke kunde å mantalsförteckningen i derpå följande Dec. upptagas såsom i huset boende (mera än två, som med styrelsens vetskap qvarbodde och således äfven voro å mantalsförteckningen uppförda). ;j i huset boende, men med hyrda lägenheter, voro: Traktör Bergfalk (för stall, flera vagnshus . och ett eldrum........ssssosssssossnsnsnnnnn Rår 400. Ofverstlöjtnant v. Wedderkop (lärosal och ett litet rUM).........sssessesoessosenenerennsrrnnn Hvartill komma följande uppsagda och afflyttade: Demoiselle Haglund (3 rum och kök)...... 350. Snickaren Bergström (verkstad)...... 200. Professor Riebe (afflyttad från orten, Summa Rår 1450. Då härtill läggas de hyror, som hr Billberg upptagit mer Rdr h ller 25 rdr mera, än de 4875 jag uppgifvit. Jag måste anse det vara ett förbiseende, att vid uppgifter å hyresafkastning i och för värdering ej upptaga hyror af icke i huset boende, liksom beräknad hyra af egarens egen våning. Då denna, nu uthyrd, gifver 1100 rdr, så lära 6000 rdr verkligen vara en heltannan summa än den af komiterade uppgifna ?omkring 38007. Om allt detta hade jag, tillfrågad, kunnat lemna samma upplysning, som jag meddelade jernvägsstyrelsen. Jag vidhåller således och hoppas hafva behöft göra det för sista gången, att komiterades uppgifter icke voro riktiga. Jag medgifver fortfarande att de voro ofrivilliga. Ty detta är mitt sätt. Ett misstag är alltid förlåtligt; men denna dess egenskap upphör, om det försvaras. Det är detta, som jag är säker om, att en sanningssökande ej skall göra. Stockholm den 7 Nov. 1865. J. A. Hazelius.