MIRA LITCE HTS BEA SUIS PEPE: Hurnledes en jernvägsopinton kan tillverkas. (Forts. fr lördagsbl) Emellertid inträffade (den 2 Juli) Carl stads olyckliga brand. Det synes som on denna bändelse gifvit nytt mod åt norrs liniens anhängare; ty vid komitåns fjerde sammankomst (den 29 Juli) framkom berg mästaren Sjögren, som var dess ordförande. oförmodadt med ett fullfärdigt förslag til komitebetänkande, hvilket förordades till antagande. Ett nytt ljus hade under ti den uppgått för honom, hvarigenom der norra Jiniens företräde alldeles otvifvelaktig skulle kunna bevisas. Han hade upptäck en alldeles ny varuomsättning inom pro vinsen, om hvilken ingen förut haft nägor aning, men hvilken skulle förorsaka en stor artad godstrafik på norra linien, förutsat att en bibana drogs från Norum till Fihp stad. Bergslagen, som saknade tillräcklig tillgång till kol för att vid masugnarnt blä-a sina rikhaltiga malmer till tackjern skulle nemligen frän vestra Wermland, de kol antogs finnas till öfverlopps, erhälla de felande; men icke allenast det, utan frår bergslagen skulle ytterligare forslas store qvantiteter malm och tackjern till vestre Wermland, för att der bläsas eller smida: till stängjern. Genom den hfliga vexeltratik. som sälunda borde uppkomma, skulle der norra linien (och bibanan) tillskyndas er sådan inkomst och ät provinsen beredas så stora fördelar, att någon täflan å södra li niens sida ej kuvde komma i fräga. Pi denna lösliga grund, soc: ytterst hvilade på det alldeles obevisude antagandet om vestre Wermlauds outtömliga kolullgång, upp gjordes en mängd beräkuingar och kelkyler som med sin sifferrikedom gäåtvo betävkan det ett utseende af sakkännedom och skrämde den oinvigde att inlåta sig i en närmare granskning. För öfrigt innehöll betänkan det intet, af hvad det enligt landstinget: uppdrag bordt innehålla; ingen utredning a fördelarne at den södra linien eller olägen heterna af den norra; intet annat afseende fästadt vid Wermlands öfriga bufvudnärin gon skogsafverkningen och jordbruket (jemte oskapsskötseln), än för sävidt de kunde komma bergslagen tillgodo; ingen ordentlig beräkuing på persontrafiken, blott gods trafiken; ingen utredning af de olika linier nas kostnader, anläggningstider, längd, krök vingar, lutningar o. 8. v. Med ett ord betänkandet var en fullkomhg partiskrift till fördel för bergslagens förmenade in tresse. De medlemmar af komiten, som ej vor invigda i förtro.ndet, blefvo äfven 1 börjar något förbluffade samt begärde betänketid på det man åtminstone skulle hinna afvakt utgången af den pågående undersöknivgen fö: södra linien (den vigtiga utredningen ang. in och afrösningsjorden hade vid branden blif vit törstörd). Men nu påskyndades samman trädena af alla krafter; redan den 12 Aug skedde ett nytt; och då Carlstads represen. tant i komiten, till följd af trägna göromå med anledving af branden, var hindrad at: intinna sig, kallades han ej vidare; äfven der andre för sodra linien gynnsamt stämue le damoten uteblef, då han säg den bestämde partifärg, som gjorde sis gällande. Sålunde kunde de båda suppleanterna inkallas, hvari genom vid sjette och sista sammankomster hr Sjögrens be. änkande utan reservation ble underskrifvet säsom komitebeslut. På detta sätt fullgjorde komitn sitt ålig. gande att framlägga en opartisk granskning angående båda liniernas fördeiar eller olä genheter. Emellertid trycktes betänkande och utdelades med flit, samt blef för mån gen den enda källan till kunskap om jern vägsförhällandet. Men nu nalkades lands tinget, och det gällde att raskt begagna sis af de för norra linien gynnsamma konjunk turerna. På ett nobelt sätt begagnande sig af Carlstads nödställda belägenhet, visstt man öfverallt framställ dess sak som för lorad och den södra linien såsom uppgifven. Vid valen till landstingsmän lagade man at i de härader, genom hvilka den norra linier gick tram, sådana personer blefvo valda. som bodde så nära densamma som möjligt Med ett ord, man handlade med energi oct eftertryck samt sparade intet medel so: kunde bereda framgång, under det södra linien: anhängare, som mestadels voro okunuiga ou dessa bearbeisivgar, dels förlitade på sh goda sak, dels genom Carlstada brand vor hindrade att utveckla nägon större verk sumhet. Kom så landstinget. Bergmästar Sjögre väckte en likartad moti n, som vid det före gående, nemhgen att landstinget skulle he stämma sig för norra linien samt deron göra anmälan hos K. Mi. Ett jernvägs utskott nedssttes, som besiod al I personer hvaraf 6 bestämda enhängare till norra li nien, bergmöstar Sjögren inberäknad. De ovktadt befanns frå ännu så outredd och så många nödvändiga upplysningar önnn fe lande. att utskottet etter trenne dagars arbet