En fråga, som för närvarande tager den politiska verldens uppmärksamhet i anspråk, är Frankrikes ställning till Förenta Statersa i anledning af det mexikanska kejsardömet. Ett faktum är nemligen, att Förenta Stalernas regering ser med stort missnöje att flera utländska trupper sändas till Mexiko, liksom den betraktar Frenkrikes intervention såsom en mot unionen fi endtlig handling. Frågan är, huruvida den kommer alt taga något afgörande steg mot Fronkrike nu, eller den väntar dermed till dess unionen vunnit större fasthet, och i detta afseende torde regeringen i Washington koappast ha fria händer, ifall den allä meningen i Amerike tagit en så beriktning som det uti alla underrättelser derifräån påstås. Så t. ex. yttrar Times fasta korrespondent i Newyork: ?Den sista depesch, som Seward tillställt franska regeringen i afseende på Mexiko, torde måhända komma att öfvertyga kejsaren, att ögonblicket är inne, då han måste fatta beslut huruvida han skall draga sig tillbaka från detta land elier äfven för framtiden beskydda det nya kejsardömet utan afseende på de faror och eventusliteter, som en sådan politik skall medföra. Det lider intet tvifvel, att det amerikanska folket med glädje skulle understödt Seward, om han strax efter krigets slut hade fordiat ue frauska truppernas aflägsnande från Mexiko. Genom eu sådant steg skulle han nast vunnit allmän popularitet. Det gifs måhända för närvarande icke någon , om hvilken enigheten är så stor, 2m den om Monroe-doktrinens vidmakttlande i fråga öm Mexiko. Afven de