Fe RN 0 ar inbringat: för passagerare c. 8797 rdr 96 re, och för gods äc. 19.636 rdr 80 öre; eller illsamman 28.434 rdr 76 öre. Samma månad örlitet år utgjorde inkomsten 31,259 rdr 19 öre. — Gustafsbergs barnhus. Af revisiomsbeättelsen för år 1864 inhemtas, att hvarje gosse id denna inrättning kostar i årligt underhåll ch undervisning 484 rdr 25 öre. — Folkskolorna i Elfsborgs län. Den konit .som förl. år nedsattes för att undersöka tillståndet inom dessa skolor, har nu ill årets landsting afgifvit sitt betänkande ch haft den tilltredsställelsen att se sina örslag af landstinget antagas. Ur det väl krifna beiänkandet, som är undertecknadt f C. Hasselrot, göra vi oss ett nöje att itergifva följande: Sedan sistl. års landsting, med indelniing af d änet i 12 särskilda skoldistrikter, för hvarje sålant utsett en inom distriktet boende person, ned uppdrag till denne att besöka folkskcwolorna nom distriktet, göra sig underrättad om de briter, som kunde förefinnas och i samråd med kolråd och stiftsinspektör söka afhjelpa briiterna samt till näst sammanträdande landsting afgifva berättelse om folkskolornas tillstånd inom distriktet, äfvensom fästa skolstyrebernas uppmärksamhet på vigten och angelägerheten at att någon undervisning i träds uppdrigande och plantering lemnades i folkskolan och aödigt utrymme af jord för sådan undervisning bereddes; hafva dylika berättelser från landsingets nspektörer till tinget inkommit från nästan alla lelar af länet, hvilka berättelser blifvit till utskottet aflemnade. Med anledning af dessa berättelser har mtskotet upprättat den vid detta utlåtande fogade tablå, hvaraf inhemtas: att af länets 115 upipgilna skoldistrikt 75 varit försedde med fasta skolor, 14 med ambulatoriska skolor, 121 med småskolor jemte den fasta eller ambulatoriska skolan; att folkskolan i 43 distrikt varit tilltredsställande, i 49 någorlunda tilltredssällande och i 23 otillfredsställande ; att vid 18 skolor varit afsatte planteringsland för barnens undervisning i träds uppdragande och plantering, men att sådan undervisning begynt i endast tre; att undervisning dels endast i gymnastik, dels ock både i gymnastik och militära öfningar egt rum i i5 skolor: act sockenbibliotek finnas inrättade i 61 skoldistrikt och att skarpskytteafdelningear blitvit bildade inom 68 skoldistrikt af länet, hvilka afdelningar inom norra Dal äro förenade till en gemensam skarpskyttekär, bestående i en bataljon af 550 väl övade man, fördelade i fem kompanier. I Bollebygds härad finnes äfven en för häradet gemensam skarpskyttekår och i Gäseneds härad är seflan sista landsting bildad en kår af 380 man, som erhållit öfverbefälhafvare och till låns 300 gevär. Det skick, uti hvilket länets folkskolor sålunda i allmänhet befinnes, och en inhemtad närmare kännedom om vårt skolväsende, skall utam tvifval i allmänhet bekräfta, att detsamma: ännu befinnes på en låg ståndpunkt och längtt efter hvad man med 1842 års tolkskolestadga dsyftat: och huru mycket fattas icke då, om dennia folkI mA AA mA mm — undervisning skall motsvara det behof af:allmän medborgerlig bildning, hvilket i våra dagiar gör sig gällande äfven i afseende på män af folket, — ett folk, af hvilket fordras deltagande i afgörandet af såväl statens som länets och kommunens angelägenheter. Färdigheten at lära, skrifva och räkna, äfven om sådan af tlket i allmänhet. egdes, innebär allenast medel t!l bildning, icke bildningen sjelf, som icke leller i tillräckligt mått, för en gagnande medbirgerlig verksamhet. innehålles i en torftig kitekeskunskap. För att vara såsom samhällsnedlem duglig för den verld, i hvilken han lefver, behötver äfven en man af folket kännedom om menniskolifvet och samhället uti historia och statskunskap, om den natur i och af hvilken han lefver, genom läsning af geografi och naturlära med dess tillämpning på ekonomiska förhållanden; han behöfver vidare så mycken insigt i geometri och ritkonst, att han kan upp: mäta en egofigur, afväga ett Fält eller dike, uppöra och förstå ritningar till ett redskap; han ehöfver så mycken språkbildning, att han kan på sitt modersmål någorlunda felfritt uppsätta en skrifvelse i vanliga ämnen. Det är dock en sorglig erfarenhet, att den folkklass, som med betydliga uppoffringar måste bidraga till undervisningsväsendets uppehållande, sjelf i allmänhet saknar tillfälle till erhållande af en någorlunda hjelplig medborglig bildning. De hufvudsakligaste hindren för ett bättre resultat af vårt folkskolevä ende torde till en del böra sökas i sjelfva skolförfattningen, folktskolans organisation och dess styrelse. vad författningen och skolans orgamisation angår, så gör denna den egentuiga folkskolan, som borde afse den högre folkbildningen, till en innanläsningsskola, derigenom att icke såsom intagningsvilkor fordras någon färdighet uti innanläsning. Det ör nedsläende att se en skicklig lärare utnöta sig och sin tid med stafning och bokstafsundervisning. Enligtutskottets åsigt borde läraren i den fasta skolan befrias från bibringandet af den första färdigheten i stafning och innanläsning genom ovilkorligt påbud om småskolors inrättande och bestämmande af ett visst kunskapsmått för inträde uti den egentliga skolan. Hvad som, i utskottets tanka, likväl måhända ännu mer förhindrar folkskolans lyftning och framgång är organisationen af dess styreelse och stadgandet att pastor i församlingen skall vara sjelfskrifven och tvungen ordförande i skcolstyrel sen, om olämpligheten af hvilket stadgande ut: skottet hunnit ännu mer stadga sin ötvertygels: genom de inkomna berättelserna. Det ligger ock i sakens natur att på mång: ställen detta stadgande skall menligt inverka på skolan, enär derigenom ledningen af och tillsy nen vid densamma kan komma att bero af på stors enskilda personlighet, hans liknöjdhet fö eller fördomar mot tidens fordringar på folkbild ningen, hans ålder, ledighet trån andra göroma och hans fysiska krafter, hvilka, särdeles de skolorna äro flere, icke alltid torde finnas till räcklige, och skulle, efter utskottets förmenande ett bättre förhållande vinnas genom den anord ning, att den person inom skoldistriktet, som ehvad han vore pastor eller annan dertill lämp lig person, ansågs ega bästa tillfälle och för stånd samt största intresse för folkundervisnin gen, af församlingen valdes till ordförande skolstyrelsen, uti hvilken pastor alltid skulle var sjelfskrifven ledamot; älvensom pastor allti vore att anse som skolans inspektor med rät och skyldighet för honom, att. om han funn beslut, som af skolstyrelsen fattas, iclke öfve ensstämma med lag och skolans gagm, unde ställa detsamma vederbörande myndiglihets prö ning. Uiskottet, som känner att det icke liggger ino landstingets befogenhet att i dessa frågzor besl ta, har dock ansett sig skyldigt att å dlem fäs uppmärksamheten, desto hellre som huttvudsak gen till följd af ofvanberörde stadgande skoln ervisningen på många ställen är dålig och mi dre tillfredsställande, så att t. ex. inom ett F skoldistrikt det sorgliga tillstånd eger :rum, a enligt hvad en landstingets inspektor uppgifv emellan dessa skoldistrikt ej är annan skilnz än att, då i det ena finnes ingen skola, i q andra finnes en endast till namnet, samt a enligt en annan inspektors anmälan, skols relsen i ett distrikt ej varit sammankeillad på års tid. Deremot oc utskottet, såsom ofvan amemadt derom att cn h enär F.N