Stockholms läns landsting. Den 21 September. (Forts. från gårdagsbl.) Beträffande frågan om inrättande af ett sjukhus i Södertelje, hade utskottet för helsovård och undervisning uti ett utlåtande illstyrkt, att ett anslag af 999 rdr 32 öre, mots nde de besparade skottpremiemedlen, mätte indamålet anslås. Rektor Siljeström framställde med synnerlig värma behofvet af denna sjukvårdsanstalt och det rättvisa anspråk orten hade på större understöd af landstinget än utskottet fö reslagit och visade hvilka stora uppoffringar Söderte!je och kringliggande kommuner ätagnt sig .mot hvad kommunerna omkring Norrtelje och Östhammar bekostat, då de erhöllo sina sjukhus, hvadan, utom den af utskottet föreslagna summan, ett tillskott af 3000 rdr borde beviljas för att få Sakent till stärd. Äfven postmästaren Borg hopades att landstinget måtte behjerta ortens beot i detta hänseende och fann utskottets hemställan helt oväntad. Prof. Wistrand uppträdde till försvar för utskottets förslag men ville medgifva aut anslaget något höjdes, till exempel med omkring 2000 rdr, så att summan uppginge till 12,060 rdr, såsom ett kostnadstörsiag upptog. Flera följande talare, såsom hrr Pmjkull. von Friesen, Isberg m. fl. mecdgåfvo billigheten af att anlägga ett sjukhus i Södertelje, men man borde ej gå stort längre än utskottet gjort. Fri herre Å. Cederström ville bevilja så stor summa utskottet föreslagit, men icke en skilling mera, ty Södertelje och trakten deromkring betunne sig i sjukvårdshänseende i mycket bättre ställning än hela det öfriga länet, till följd af att kommunikationerna i Södertörn äro så särdeles nnande. Diskussionen fortgick härefter ganska ifligt, tills slutbgen ordföranden, under meddelande af åtskilliga upplysningar i ämnet, för sin del hemställde att Jandstinget, utom den af atskottet föreslagna summan af 999 rdr 32 öre, måtte jemväl bevilja ett tillskott af 2000 rdr att ntgå med 1000 rdr hvartdera af åren 1866 och 1867, med vilkor, att fullständigt kostnadsförslag aflemn: des, att staden och kommunerna inom distriktet ansvarade att sjukhuset inom Viss ber stämd tid blefve färdigt och slutligen att något vidare tillskott ifrån länets sida i och för fullbordande af denna byggnad icke måte ifrågakomma. Efter slutad diskussion blef äfven denna af ordföranden framställda åzigt antagen etter votering, med 29 röster mot 6, em röstade för det högre af rektor Siljeström begärda bidraget. Rörande Josef Holms motion derom att kunnig person må utses för att utröna huruvida och hvarest bränntort finnes inom länet samt för att unfervisa menigheten om sättet för dess hemtnivg, beredning och begagnande, hade utskottet för allmänna hushållningen föreslagit att motionen icke borde till någon åtgärd föranleda, då landtbruksakademien redan gått i författning att skafta undervisning i detta ämne åt dem som sådant åstundade. Betänkandet bifölls. Slutligen hade samma utskott till behandling förehatt landtbrukaren Erik Johanssons i Husby motion angående retorm i båtsmansroteringe fördelning, så att de roterade hemmanen och lär enheterna i hvarje rote komma ni irmare hvarandra, och hade under handläggning af utskottet inhemtat, att K. M:t redan genom cirkulär år 1852 i ämnet förordnat, hvadan alltså utskottet endast hemställde, att K. Mits befallningshafvande ville uti utfärdad kungörelse fästa ver derbörande rotehållares uppmärk amhet på hvad de hade att iakttaga för iden händelse de åstundade jemkning ni itrågaställda hänseende. Denna åsigt godkändes äfven af landstinget.