rekt skadliga ämnnen, men det saknar å andra sidan naturligtvis alla det verkliga vinets välgörande och stärkaade egenskaper, hvilka t. ex. tagas i anspråk när en läkare ordinerar vin vid sjukdomstall. Det artificiella fabricerade vinet lär, enligt den företagna analysen, både till sina beständsdelar och sina verkningar i mycket hög grad likna vanligt simpelt bränvin. Detta resultat i förening med deimhemtade underrättelserna om den förfalskade varans orimligt höga pris har föranledt Berlins polis att framlägga förslag angående sträng tillsyn öfver vinfavrikationen, för att betrygga publiken mot förvexling af äkta och förtalskadt vin. Regeringen lärer ock ha tör af sigt att förelägga representationen ett lagförslag om särskild skatt på vinfabrikationen. — Ett intermezzo vid ett parlamentsval Det är bekant att parlamentsvalen i England ofta gifva anledning till ytterst komiska scener. En saädan föreföll nyligen i Berkshire. Den mycket hederlige mr Bouverie föreslog earlens at Craven äidste son, lord Uffington, såsom liberal kandidat för nämnde distrikt och sokte genom ew förordande tal ställa kandidatens utmärkta egenskaper i det fördelakugaste ljus. Han framställdes såsom ett högst sällsynt och utmärkt exemplar af sitt stånd och isynnerhet lämplig att representera jordbrukarnes intressen, idetatt han bedyrade att lorden var af det renaste blod och utan ett enda hår på benen. Kandidatens motståndare bade låtit stenografera hans valtal, för att konstatera h ns ovanliga egenskaper, och meddelade sedermera detsamma 1 de engelska tidmngarne. — Lord Uflington är kapten vid gardet. Hans tal började sålunda: Gentleme Jag är en anhängare af den regering, som har regerat i de sista sex åren, och jag är af den åsigt... af den åsigt... att den bör upprätthållas. (Här gör talaren en paus och ser länge ned i sm hatt. Då det bemärkes att han hade ett papper i hauen, ropar en stämma: Ni har mera 1 hatten än i hufvudet!) — Det konservativa antier, fortsätter talaren, har under de sista ren bekämpat allt, som varit till det allmännas bästa. Den utländska politiken... (En stämma ropar: Tag den utländska politiken tram ur hatten!? Högljudt skratt.) Nå, här är den då!? svarar kandidaten, i det han tager ett papper ur hatten och håller det i vädret, hvarefter åhörarne tbrista i ett skallande skratt, och der ropas: Bravo! Det var rätt!? — Mina herrar! fortgärtver han; detta är nu godt och väl; men om ni tro att saken är så lätt, så kom en gång sjelf hit upp och pröfva på...? (Skallande skratt.) Låt nu härmed vara huru som helst — de ha upprätthållit freden; men om man låtit dem handla efter sin böjelse, så skulle de ha uppoftrat fredens stora välsignelser, och.... och....7 (En stämma: Nå, hjelp då den unge mannen n smula!? — Skratt.) Låt nu också härmed ara huru som helst; de ha upprätthållit freden... Hvad Amerika angår, så var det utan tvifvel det konservativa partiets afsigt att förena sig med Sydstaterna. (En stämma: Hvem är er hattniakare?? — Kandidaten: Tillåt mig fråga, hvem är er hattmakare?? — Allmänt skratt.) På dessa grunder, mina herrar, vill jag understöda det nuvarande parlamentet (allmänt skratt). och jag vill hoppas att ni alla göra detsamma.,. (Nyct skratt; Bouverie och Barret, som ha anbefallt kandidaten, tillhviska honom några ord, under det hans andra vänner hålla tör ögonen och se nedstämda ut.) Etter några ögonblicks uppebåll fortsätter kandidaten: Det hela är mig mycket likgiltigt! Jag har alls ingen lust att tala! (Skratt. — in ämma: Vill ni då inte sjunga en visa för oss ället ? — Allmänt skratt. — En annan stämma : Skicka honom åter till skolan, Barret! Och låt oss få en annan kandidat med mera gröt i hufvudet!) Efter en ny paus fortsätter talaren: Tank er, att de hafva haft tre konservativa medlemmar — hvad skulle det blifvit af den franska traktaten ?... (allmänt skratt) — den bästa traktat, som någonsin... hvad säger jag... som i de sista århundradena blifvit afslutad... (orden framkomma så osammanhängande och stötvis, att publiken hålles i oafbrutet skratt), som ej blott evarar freden mellan begge nationerna, men också bidrager till... till.... (Talaren vänder sig om till Bouvene och Barret samt frågar: Hvartill? Hvarull? — Nya utbrott af löje.) Godt, mina herrar! Jag är ingen talare... men det är min afsigt att tala rent ut. (Skratt och bravorop ) -— Härmed slutade lord Uffingtom och nedsteg under skratt från tribunen. andidaten af det renaste blod och utan ett hår på benen rönte icke tillborligt erkännande och föl igenom vid valet, till lycka för hans parti. — Märklig gr fsten. På Klara kyrkogård, i närheten af tornets norra sida, läses å en grafgen bland annat: Här undner ligger begraftven then Adi.ele och Weltördige Lars Knudtsson thill Hagelsrom, hvilken afsomnade anno 1590 Gudh giftve honnom en frjödaful upståndelse. Amen. — Huru denne ädling altsomnade säger histo ien med följande ord: Lasse Knutsson Hand blef för dråp å Knekte-Höfvitsmannen Joen Gissleson aflivad på Stortorget i September 1590.7 — På stenen synes familjen Hands vapen ehuru nästan utn