da kittel på berghälbrändt lik, hvadan detta jord:ynd torde förskrifva sig från brännålderns tid. Dei oskadadt skick befintliga guldringarne äro kronan tll inlösen hembjudna. — Landtmäterichefens sist afofra embetsbe rättelse tör aret 1864, innehåller ett stort autal intvessanta upplysningar, och specieh värderika bidrog ull bedömandet ar vårt landtbruks fortgående utveckling. Ur den särdeles omstävuliga och med en mängd ta beller försedda berättelsen skola vi meddela det, som kan vara af ullmänvare intresse. Under året 1864 hafva 1023 mantal varit föremål för arslutade andunaternörrättningar, hvilket är mindre än under nägot af de nästlöregäende 1em åren, och understiger medium för samma är med 155 mantal; m;n 1588 egolotter mera än under berörde fem år, i medeltal räknadt, ha blifvit utlagda. Likaledes har ett större antal delegare, än under föregående period tätt 2, 3 och öfver 4 skiften, hvurjemte antalet skiftade qvadratretvar varit större — hvilka omstärdigheter ädagalagga att förrättningarne verkstälts å sämre och fördenskull, ovktadt den större arealen, lägre mantal äs.tta egor. Ehuru till följd af egornas sämre beskaf fenbet stor svärighet möter att till delegarne 4 utlägga en egolott till hvarje, har dock, till heder för landtmätarne och till nytta för jordegarne, icke mindre än 3619 delegare e hvardera allenast ett skifte, hvilket med hänsigt till antulet skiftade mantal är mera än under något af de föregående fyra ären. I och för stängseldelnivgar ha landimatarne varit mindre sysselsatta än under något töregående år. hvare ot vägdelningar hutva verkställts till större utsträckning än i medeltal under de nästföregävude fem åren Anledningen till förstnämude omständighet ligger i den nya stängselförordungen, och till den seduare i jernvägsbyggnaderna, som verkat till omläggning al en del vägar och till ny delning af redan betiutliga, Med ingången af året 1855 hade landtmätericheten infört ett fullständigare redovisningssätt för landimätarnes olika arbeten, hvarigenom nu en vida fullständigare översigt än tillförene af skiftesverkets flytande på jordbruket under de förflutna tio ären unnat ästadkommas. Ur denna högst intressanta öfversigt meddela vi några takto. Under perioden 1855—064 ha laga skiften afslutats ä 9243 mental, hvilka tillhör: 53,130 delegare, deraf 37.226 blifvit qvarbvende och 15.904 utflyttat. I medeltal iaknaothar således hvarje delegare inuehaft något ör ver !71o:dels ell r vid pass !e:dels mantal, hvilket ådagaligger, enär i verklighten många delegare i neha bögre mantal, at: de flesta delegarne innehaft ganska små hem mansdelar. Af helu delegareantulet har 70 procent tätt qvarbo på de gamla tvmterna. och endast 30 proceut derifrän utflystat. Af! de qvarboende hu 37.7 procent fätt allenast ett skilte, 32,6 två skilien, 21,7 procent tre skilten o. s. v. Al de ulflyttande ha 41.5 procent tått allenast ett skine. 36 procent två skiften, 19 procent tre skiften 0. 8. Vv. hvilket allt med skäl kan unses säsom tt fördelaktigt resultat, helst enoch logaskitten naturligtvis först sket inom byar med bättre egor, och de egor fom i sedunare ären utgjort öremål för laga skiften varit at sämre beskaffenhet. Forutnvämnde 53.130 delegare ha tillsammans egt 38,725 595 qvadratref (—6 915 338 tid), deraf 2 950 832 qvadratret åker (eller 7.6 94: 95291 d:o jord i cirkulation (eiler 0.3 4); 4,216.136 äng (eller 10 94): 629.2:0 d:o odlingsmark (eller 16 4); 29 441.607 d:0o afrösumgsjord eller 7.6 4) och 1,392,739 d:n impedimenter (eller 3,6 4)3017 mantal ha verkställts ?diverse förrättmogar? (d. v. 8. klyfningar ar hemman eller lägenheter, skiften å mindre delar af byars eller hemmansegor m. m.). Nämnde mantal ha tillhört 31.835, dera! 22.268 qvarboende och 9567 utflystande — hvilka tillsammans egt 2,148,773 tunnland. Den verkan som 1857 ärs stängselförordning medfört, syves dera att då annu sist nämnde år stängseldelningarne omfuttade 26,844.000 sträcktot. så aa de derefter suc ceessive nedgått till 2.900,000 d:o under året . 1864. Hvwvilken ofantbg besparing al stängselvirke, hvartill förnämligast ung skog måste begsgnas, antyder ej sistnämude siffvn I Vägdelningar verkställdes 1855 å 7.194,000 sträckfot; nedgingo deretter successivt ull 3.850 600 sir.-t. (1861), men tördubblades under päföl ande ären. Landimäterichefen meddelar, att det egent liga skiftesverket kan anses nfslutadt i Malmöhus län och på Öland, samt inträdr snart i Skaraborgs, Kristianstads, Wermlands och Södermanlands län. Enligt anställda beräkningar visar sig, alt inom hela riket icke återstår mer äv omkring 10.085 mautul, ä hvars alla egor loga skuten kan förrättas, och likaledes, att, förutsatt det landtmätarne framgent arbeta med samma nit som hitills — vid början af år 1867 landtmätarne icke mera hafva någon sysselsättning med egentliga laga skitten, utan endast med hemmansklyfnivgar och dylhka mindre förrättningar. Så tilllredsställande denna omständighet är för jordegarne, så bekymmersam är den å andra sidan för landtmäterikåren, hvars brist på arbete och deraf följende armod ligger för öppen dag. Landtmätericheten framhåller i unlednivg bäraf såsom nödvän digt att de unga män, som, vilja egna sig åt landimäteriyrket dertill icke uppmuntras, utan tillrådas till annan sysselsävnivg — och såsom billigt att de nuvarande luvdtmätarnes aflöningsoch peusionsvilkor förbättras, enär ett begränsadt antl landimätsre ialla fall alltid erfordras for hemmanskiyfnivgar och andra smärre förrättningar. Vd generallandtmöärerikontoret hafva un der året (1864) 1508 mål och ärenden blifvit handlagdau, derat 1466 algjorts och endast 42 ballancerats. Slutligen upplyser landtmäterichefen, att inom hela riket endast två justerare af bränvinsprofnivgsinstrument fiunas (en i Stock: holm och en i Hernögsand) — ett verkligen ofördelaktigt förhållande, helst om den i hufvudstaden befinslige justeraren skulle sjukna eller afgå. Men ouktadt flera kungörelser utfärdats om tillsättandet af tlera Arm mm Aa mm KS tt Rc GH ou men une s ÖR xSre—-attn-—, ro O———— —