Om den blifvands godsstiationen i hufvudstaden. Då jernvägsbyggnadsstyrelsen öfverlemnade till herrar stadsfullmäktige i aftryck sin öfver sammanbindningsbanan upprättade karta, fuunno vi densamma högst ofullstänlig, ty, utom diverse profiler, jernvägsspårets strääckning samt läget för sjelfva stationshuseet, fanns ingen antydan, hvarest byggnaddsstyrelsen ämnade förlägga godsstationenn — en fråga som för bufvudstaden af lika mycken vigt som hela det öfriga af sammanbindningsbanans byggande. Men ehuru vil icke blundade för denna brist i sjelfva planen, trodde vi, att den nuvarande byggnadsstyrelsen hade adopterat ölverste Ericsons förslag, hvilzet han vid flerfaldiga möten framhållit och förklarat, och hvilka förklaringar varit förnämsta orsaken att rikets stinder beviljade medel till öfvannämnda bana. Så är dock icke förhållandet, utan den nuvarande yggnadsstyrelsen, bestående. hvad denna sak betaffar, af öfversie Beyer och löjtnant Unge (irgenior för sammanbindningsbanan), lärer umgås med planen att tvärt emot öfverste Ericsons åsigter, tvärt emot, såsom vi tro oss veta. trafikstyrelsens mening och i strid med tockholms stads sanna fördel, förlägga godsstationen på ulfyllningen i Klara sjö, bakom sjelfva banhallen, i stallet för att lägga densam ma på dle öppna platser. som i mängd finnas alt tillgå; norr om Gamla Kungsholmsbrogatan och hvilksa till större d.len numera egas af staten. Redarn i Maj månad ingick trafikstyrelsen till bygenadsstyrelsen med begäran att, innan beslut ffattades om ordnandet af godsstationen, densamma måtte derom underrättas, på det den: kunde blifva i tillfälle att inkomma med de fö:slag, som i trafikens intresse kunde wara af nöden. Men ehuru öfverste Beyer för månader sedan hemkommit från den resa han företog för att i utlandet studera dylika förhållanden, har vid nedskrifvandet häraf ej ett ord meddelats till svar på ofvannämnaa skrifvelse. Denna brist på meddelsamhet emellan de begge jernväcs-tyrelserna är af ganska betänklig art, då man besinnar att byggnadsstyrelsens ansvar upphör, då banorna tärdigbyggda lemnas i trafikstyrelsens händer, väl eller illa anordnade, ur trafikens s npunkt betraktadt. Men detta är en sak, till hvilken vi sedermera skola återkomma. För närvarande är vår uppgift ett söka utreda den skada, som uppsiår för Stock holms stad om byggnadsstyrelsens nuvarande planer Ibli realiserade. Då sttadsfullmäktige afträdt vissa delar af Lappgactan, Klara Bergsgatan, Mäster Samuelsgatan och Bryggaregatan till jernvägsstyrelsen för att atstängas till bangård, trodde väl ingen menniska annat, än att den bettydliga del af Klara församling som ligger wester om denna alstängning skulle till ersättniing erhålla en rak utsträckning af Munkläigersgatan öfver utfyllningen i Klara sjö, för: att derigenom hafva en kommunikation med de i öster belägna trakterna af staden — och ingenting är billigare än detta. Men hrr Beijer och Unge ämna lägga ett godsmagasin i vägen, hvarigenom t. ex. de, som behöfva köra från Fredsgatan till gas verket, måste taga vägen öfver Gamla Kungsholmsbrogatan, en i der s tanke billig genväg, som till en obetydlighet förminskar värdet af en nu dyrbar stadsdel eller tvingar stadskassan till enorma kostnader för nya gators anläggande. Öfverste Ericson, hvilken respekterade den enskildes rät, ämnade att utanfor banhallen på uwfyllningen i Klara sjö, göra en öppen plats, hvilken utom det att den utgjort en prycdnad för staden, hade blifvit en billig erstättning i kommunikationsväg åt Clara församllings vestra del, i stället för de afklippta gatorna. Då iötverste Ericson beslöt att förlägga godestationen norr om Gamla Kungsholmsbrogat:nn låg deri den för S ockholms intressen riktiga åsigien, att ej onödigt fördyra de lifssmedel, som troligen i mangd skola ankomma med jernvägen. Genom hans plan för godsstaiionen skulle dessa direkte från magasinet kunnat uttages på det nya salutorg,