YI toredragning al den beräknade imkomstposten, afgitt för utskänkning och utminu:ering af bränvin 350,000 rmt, begärde löjtnant v. Koch att få i protokollet antecknadt, att han fann det för hvarje rättsint menniska kränkande, att budgorsförslaget upptog en så enorm summa. uppkommen genom ockrandet på hufvudstadsbefolkningens värsta last, och ansåg han beloppet utgöra ett ganska väsentligt hinder för alla genomgripande retormer i detta hänseende. Hr v. Francken anmärkte, att om man gått riktigt samvetsgrannt till väga härvidlag, borde denna inkomst na uppgått till minst dubbla beloppet. Vid inkomstposten, hyror af hus och andra lägenheter 77.000 rdr, framställdes anmärkningar af hrr Billbergh och Dufva, mot ett dylikt uppsättande på slump af runda summor, när man hade ordentliga bokslut att tillgå. och yrkade de för framtiden specifikation härpå. Hr Kinman upplyste, att ifrågavarande inkomst undergick föränaringar hvarje 1:sta April och 1:sta Oktober samt för öfrigt deremellan genom inköp och försäljningar, hvarföre beloppet ej på öret kunde bestämmas. I fråga om inkomsten af pantlåneinrättningen ansåg hr Billbergh, att de beräknade räntorna å det af staden till inrättningen förskjumna lån, utan fara kunde uppsättas från 40 till 48,000 rdr. Han klandrade likaledes här. att budgetsförslaget ej innehöll minsta specifikation å tjenstemännens lönestat o. s. v. Hr Hierta sade sig vilja begagna tillfället, dertill uppmanad af åtskilliga personer. att framhålla nödvändigheten af, att stadsfullmäktige satte pant. låneinrättningen i tillfälle att utsträcka sin verksamhet till förmån för de många fattiga, som behöfva anlita densamma, men som nu utsugas af en mängd enskilda pantlånare, hvilka taga 40, 50, ja ända till 70 procent. Huru stort behofvet vore, derom finge man ett begrepp, om man vissa dagar besökte Riddarholmen. Man funne nemligen lånesökande stå i kö ända ned till BirgerJarls staty. Hr Hierta trodde äfven, att panterna möjligen kunde belånas till högre värde än nu skedde, hvilket skulle medföra en lättnad i de lånbehöfvandes bekymmer. För närvarande ville han ej vidare uttala sig i frågan, enär han endast haft för afsigt att fästa stadsfullmäktiges uppmärksamhet på behofvet och nödvändigheten al inrättningens utvidgade verksamhet för framtiden och snart som möjligt. Hr Dufva instämde i hufvudsaken med hr Hierta, anmärkande att man kunde säga om denna inrättning. att den numera endast vore förläggare åt enskilda pantlånare. Mycket vore att säga om inrättningens nuvarande olämpliga organisation, hvilken förorsakade att inrättningen, trots tjenstemännen gjorde sitt bästa. ända ginge dåligt, dess belägenhet i en afkrok, ! m. m.; men tiden medgaf icke att närmare in-! låta sig på dessa frågor. Hr Eklund lemnade åtskilliga upplysningar om wrättningens otillräckliga utrymme m. m. Fullmäktige vidbletvo den föreslagna inkomstsumman, men beslöto att i nästa budgetsförslag en fullständig specifikation ötver inkomster och utgifter borde upptagas. Någon vidare väsentlig anmärkning förekom icke mot förslaget till inkomststat. hvadan denna, naturligtvis utom den förenämnda erfor! derliga tillskottssumman af 300.000 rår, fastställdes till 1.230,540 rdr rmt. Man öfvergick härefter till förslaget för utiftsstat, hvaraf endast en del medhanns. Unler titel räntor och kapitalafbetalningar å skuld finnes uppfördt ett belcpp af 209.950 rdr, och sökte hr Billbergh visa, att räntor deribland betaltes af staden, som han ansåg vara obehöriga. Hr Eklund, som vid de flesta anmärkta punkter med lelade erforderliga upplysningar, förmälde till svar derå, att hvad hr B. sednast anmärkt grundade sig på K. M:ts beslut. I afseende å utgiftsposten löner efter stat, uppgående till en summa af 228.000 rdr, framställde hr Bilbergh äfvenledes flera anmärkningar, bland annat, att då många af de tjenstemän, hvilka af staden aflönades, hade sportler, som stundom uppgingo till dubbelt, Ja ännu mera af den kon-: tanta lönens belopp, en beräkning äfven deröfver måste upptagas i blifvande budgetsförslag till ledning för omdömet. Åtskilliga tjenstemins aflöningar ansäg vidare hr B. vara å oriktigt ställe : s uppförda, hvarföre han önskade ändring häri. Den bland ordinarie utgifterna uppförda post å 31,300 rdr, afsedd till arvoden och löneförbätt-,. Tingar åt drätselverkets tjenstemän och betjente blef, såsom varande ett reservationsanslag, förflyttad till ?tillfälliga utgifter. på framställning af hr Dufva, som lemnade åtskilliga upplysninar om den tillämnade regleringen af drätselverfets tjenstemäns lönestat och de behöfliga förbättringarne deri. Hr Billberoh önskade, att sum man tillsvidare skulle utgå, då stadsfullmäktige, i mån som denna reglering komme till stånd, voro i tilltälle att pröfva behofvet och anvisa medel. En ganska pikant diskussion uppstod om en upptagen utgittspost, 1500 rdr, ställd till magistratens enskilda disposition. Hr Billbergh önskade veta, hvartill magistraten använde den, om det var till förströelser? eller något annat ändamål. Hr Eklund meddelade, att anslaget tillkommit i konung Carl XII:s tider, då han låg i Bender, sedan blifvit fastställdt af regenterna undan för undan samt användt till välgörande ändamål. Sednast hade en del deraf kommit de brandskadade 1 Carlstad till godo. Hr bLillbergh ansåg, att då anslaget beviljats, skäl dertill före-: funnits. Magistraten hade då haft stadens fattigvård om hand. Numera egde detta förhållande ej rum, hvarföre han yrkade att posten skulle utgå. Herr Eklund trodde stadsfullmäktige ej ega befogenhet upprifva en K resolution, hvartill lir Billbergh genmäld derom vore alldeles icke fråga. Det vore endast ! meningen att få veta om anslaget vore behöfligt. Hr Billbergh, som icke tviflade på hr Eklunds uppgift, ansåg det likväl ha varit en pligt af magistraten att fästa K. M:ts oppmärksamhet på nu förändrade förhållanden mot när summan beviljats, då han ej heller tviflade på, att utgiften långt för detta kommit att utgå. Hr Eklund påstod. att resolutionen gällde tills den blefve upphärtd, och trodde att stadsfullmäktige borde vidtaga den åtgärden att ingå till K. M:t med ansökan härom. Hr Defra anhöll, att hr Eklund till de öfriga värderika upplysningar han redan meddelat i saken. äfven måtce foga en närmare uppgift på de välgörande ändamål, till hvilka anslaget användts. Nu ropades på pro: position, och då man ej kunde komma ö5fverens om huruvida summan skulle utgå eller qvarstå, skreds slutligen till votering, som utföll så att med 44 röster mot 18 beslöts anslagets utgående. Fråga uppstod härefter, om icke stadsfullmäktige borde till K. M:t ingå med ansökan om anslagets upphäfvande, hvilket föranledde hr Hierta att anmärka, att detta vore obehofligt. Magistraten hade sig ju öppet den utvägen att hos K. M:t anföra besvär öfver stadsfullmäktiges beslut. Och härvid lät man bero. I anslaget till brandväsendet 15,000 rdr yrkade hr Billbergh nedsättning till 10.000; men stadsfullmäktige beslöto efter någon diskussion, att man skulle vidblifva det föreslagna beloppet. I fråga om inkomsten af renhållningen? an märkte hr Hierta, avt det föreställningssätt gjort sig gällande hos den stora allmänheten, att utgen icke borde öfverstiga inkomsten, om tillräckliga kontroller funnos, och renhållningen om händerhades med nödig omtanka. Anmärkninen bemöttes af hr Eklund, som sökte visa att ontrollerna voro noggranna i fråga om summorna i detta, liksom i de flesta andra vede, börande stadstjenstemäns uträkning. Medicinalrädet Berg önskade veta hvarföre arrendet till hr Odelberg för begrafningsplatsen utom Skans tull blitvit höjdt från 75 rdr och 60 öre, som det var 1865, till 106 rdr 85 öre, och hr Bilbergh äskade upplysning om hvad staden gjorde med det stall i packhuset. hvarför Nyresersäte ning utbetalas till öfverinspektor Falkenholm. Ret. kunde icke höra hvad hr Eklund, som i allmänhet var mycket lågmäld, svarade här a